Biologisk mångfald är på tapeten. Inte minst sedan det visat sig att den svenska regeringen först aktivt motarbetade och sedan röstade nej till den naturrestaureringslag som EU klubbade igenom i somras. För vad ska vi ha denna mångfald till, egentligen? Alla dessa växter och djur.
En studie i tidskriften Science ger en fingervisning om vitsen med djur och natur – och hur intrikata sambanden till vår egen hälsa kan vara.
Sedan 2006 har miljontals grottlevande fladdermöss dött i nordöstra USA. Boven i dramat är en invasiv svamp som orsakar vitnossjuka (white-nose syndrome). Svampen ifråga, Pseudogymnoascus destructans, påverkar fladdermössens förmåga att övervintra, vilket har fått flera arter att minska kraftigt i antal. Från att ha varit vanligt förekommande står flera fladdermusarter nu på randen till utrotning.
– Vi pratar om stora populationer med tusentals fladdermöss som har kollapsat fullständigt. Det är en katastrof, säger Eyal Frank, miljöekonom vid University of Chicago Harris School of Public Policym i USA, till DN.
Ett aber i sammanhanget är att fladdermöss är till stor hjälp inom jordbruket, genom att de håller skadliga insekter i schack. Om fladdermössen inte längre finns där, kan man tänka sig att bönderna känner sig tvungna att kompensera detta genom att öka användningen av insekticider. Det vill säga insektsdödande gifter.
Tidigare forskning från bland annat Indien, USA och Brasilien har dock visat att användningen av sådana gifter påverkar människors hälsa negativt, där spädbarnsdödlighet brukar användas som en markör. Om användningen inom jordbruket ökar, ökar också antalet barn som dör under sitt första levnadsår.
– Det här är ett väletablerat samband. Även om man inte exakt vet hur orsaksmekanismerna ser ut så vet man att antalet barn som dör blir fler, säger Eyal Frank.
För att ta reda på om nedgången i antalet fladdermöss påverkat människorna i nordöstra USA jämförde Eyal Frank områden (”counties”) där fladdermössen hade minskat i antal, med områden där de inte hade gjort det. Därefter studerade han om, och i så fall hur, detta påverkade användningen av insektsgifter och om spädbarnsdödligheten också förändrades i dessa områden.
Resultatet visar att introduktionen av vitnossjuka bland fladdermöss i USA går hand i hand med en ökad användning av insektsgifter. I snitt ökade bönderna användningen av dessa gifter med 31 procent åren efter det att svampsjukdomen konstaterades. Under samma period ökade också spädbarnsdödligheten. Efter att ha exkluderat externa orsaker bakom dödsfallen, som olyckor, ökade denna dödlighet med i snitt 7,9 procent, vilket motsvarade 1 334 fler dödsfall, i de berörda områdena.
– I Europa finns en starkare reglering av växtskyddsmedel. Men oavsett visar studien på den komplexitet som finns i naturen och att det inte alltid är uppenbart hur sambanden till oss själva ser ut, säger Henrik Smith, professor i zooekologi vid Lunds universitet.
Han menar att biologisk mångfald kan ses som en sorts försäkring. Om miljöer eller en viss art som är viktiga för oss plötsligt skulle försvinna, kan andra träda in i dess ställe.
– Men att förstå hur de här sambanden fungerar kräver en enorm kunskap. Det är lätt att ha en banal syn på biologisk mångfald. Men oftast är det ett helt paket av arter som måste finnas på plats, säger Henrik Smith, som inte varit involverad i den aktuella studien.
Därutöver visar Eyal Franks kartläggning att gifter inte tillnärmelsevis är lika bra på att hålla insekterna borta som fladdermöss är. Grödornas kvalitet försämrades, vilket resulterade i att försäljningen gick ner med 29 procent, jämfört med områden där fladdermössen inte hade försvunnit. Tillsammans med kostnaderna för insektsbekämpningen, beräknar Eyal Frank den sammanlagda kostnaden för bönderna till 26,9 miljarder dollar mellan åren 2006 och 2017. Om antalet förlorade spädbarn också tas med i kalkylen blir den totala samhällskostnaden 39,6 miljarder dollar. Det vill säga mer än 400 miljarder kronor.
Läs mer:
Anna Bratt: Zombiesvampen i ”The last of us” är mer realistisk än du tror
Så leder klimatförändringarna till nya pandemier
