”Det kommunala klimatarbetet präglas av orealistiska mål, oklar styrning och samverkan med magra resultat”, hävdade Göteborgs stads klimatråds förre ordförande Fredrik Hedenus, biträdande professor vid Chalmers, nyligen i en debattartikel i SvD och vidare i en intervju med DN.
De forskare som i dag leder klimatrådet skriver nu i en kommentar till DN att de ”instämmer till stora delar” med vad Hedenus hävdar.
Klimatrådets uppgift är att guida politikerna till åtgärder som leder till att Göteborgs lokala klimatmål nås. Det fastställdes av fullmäktige 2021 och innebar att ”siktet ska vara inställt på att så snabbt som möjligt minska klimatavtrycket till noll” år 2030.
Men uppföljningar visar att utsläppsminskningarna inte är i närheten av vad som krävs och de två klart största CO2-utsläpparna, raffinaderierna, har staden ingen beslutanderätt över. ”Göteborgs klimatmål är omöjliga att nå”, bedömer Fredrik Hedenus.
Han efterträddes vid årsskiftet av två ordföranden: Sara Brorström, professor vid Göteborgs universitet, och Petra Svensson, forskare vid högskolan i Halmstad.
De instämmer alltså till stora delar i Hedenus slutsatser och om politikernas klimatbeslut frågar de sig: ”Är det mål som skall nås eller är de mer att betrakta som visionära och visar på en viss riktning?”
De säger också att det måste bli tydligt vem som har ansvaret för att målen nås, eftersom allas ansvar tenderar att bli ingens ansvar – samtidigt som de poängterar att Göteborg ”bedriver ett omfattande arbete med klimatomställningen”, vars energi de ”inte vill yxa ner”.
Forskarnas frustration ger ny näring åt den den politiska oenigheten i Göteborg som började visa sig för ett år sedan. Moderaternas gruppledare Axel Josefson säger i dag att det med anledning av forskarnas synpunkter blir nödvändigt att göra ett vägval:
– Det rödgröna styret måste bestämma sig, antingen ändrar man målen eller så lägger man ner klimatrådet.
Det avvisar Karin Pleijel (MP), ansvarig för klimatpolitiken i kommunstyrelsen.
– Det är klart vi ska ha kvar klimatrådet, jag har kämpat länge för att få till det. Och ja, vi lyssnar på forskarna, men sen kanske vi inte gör allt de säger.
Pleijels efterträdare som ordförande i miljö- och klimatnämnden är partikollegan Klara Holmin. Hon skriver att det är viktigt att alla utsläpp blir synliga, både de som kommunen har rådighet över och inte.
Klara Holmin pekar på de scenarier för ”huruvida klimatmålen kan nås” som finns i den klimatomställningsanalys som nämnden nyss hanterat – men låter förstå att Göteborg inte fixar ”nära noll”-utmaningen till 2030 på egen hand:
”Det är tydligt att målen inte kan nås endast genom lokala ansträngningar utan att det också krävs en stark förändringstakt i omvärlden för att nå målen”, skriver hon.
Budskapet från forskarna i rådet ser hon som ”viktiga utifrånperspektiv” där politiken ”måste väga in många aspekter”.
Inte heller Centerpartiets Emmyly Bönfors ser någon anledning att lägga ner klimatrådet.
– Jag förstår varifrån forskarnas synpunkter kommer, men det blir samtidigt ganska teoretiskt. De argumenterar utifrån. Jag tänker att Göteborg måste fortsätta att ha lokala mål och inte sänka oss till de lägre nationella, säger Bönfors.
Forskaren Fredrik Hedenus varnar för att det kan slå tillbaka på politiken om den håller fast vid mål som man inser blir omöjliga att nå till 2030.
– Visst finns den risken, säger Bönfors.
– Och jag upplever att rödgröna styret nu försöker göra lite grann av allt möjligt i stället för att ta sig an det som ger störst effekt, som energiproduktionen och transporterna.
DN har även bett miljöförvaltningen i Göteborg kommentera forskarnas kritik. Avdelningschefen Marcus Jahnke skriver att när det gäller de lokala målens ”vara eller icke vara har förvaltningen ingen synpunkt”, men han vill ”betona att klimatrådet är viktigt” eftersom det ”sätter ljuset på områden där Göteborgs stad kan förbättra klimatarbetet.”
Jahnke säger också att nivån på Göteborgs klimatmål sattes 2021 utifrån ”de nivåer som krävs om 1,5-gradersmålet ska nås inom ramen för Parisavtalet”.
