Uppgifter från den tyska tankesmedjan Kiel-institutet visar att det militära stödet till Ukraina gått ned kraftigt under sommaren.

Från framförallt Norden och Baltikum framförs tydliga uppmaningar till länder i södra och västra Europa – som exempelvis Spanien, Italien och Frankrike – att trappa upp.

– Det är viktigt att bördefördelningen blir mer jämn, säger Jonson.

– Alla länder ska ta sin andel. Alla länder ska hitta pengar, säger Finlands försvasrsminister Antti Häkkänen.

Häkkänen syftar särskilt på det nya Natosystem som förkortas Purl, där medlemsländerna köper material av USA och sedan skickar vidare till Ukraina.

Sverige stöttade redan i somras via Purl tillsammans med bland andra Danmark och Norge. Finland lovar nu att göra likadant – liksom flera andra av de 32 Nato-länderna.

– I dag hörde vi från land efter land. Fler än hälften av medlemsstaterna har nu anmält sig, säger generalsekreterare Mark Rutte på sin presskonferens efter mötet.

– Jag tror att det var närmare 20 kring bordet som aviserade att man har vilja och förmåga att upphandla från USA, konstaterar Jonson efter mötet.

Försvarsministern har visserligen förståelse för att ekonomin komplicerar för vissa länder.

– Det är många ekonomier som har rätt så låg tillväxt och hög skuldsättning som säkert påverkar. Men Ukrainakriget och dess utfall kommer att påverka säkerheten för vår generation och kommande generationer och därför är det så viktigt att stötta dem, säger Jonson.

Han pekar också på alternativ.

– Vill man inte köpa amerikanskt försvarsmaterial, som jag vet att en del länder (inte vill) så får man väl investera i den ukrainska försvarsindustrin, eller i det tjeckiska initiativet och bidra med artilleriammunition.  Det finns alla förutsättningar att kunna stötta Ukraina på olika kreativa sätt och vi förväntar oss att fler gör mer, säger försvarsministern i Bryssel.

Läs mer:

Spioneridomarna ökar på ryskockuperad mark

Slagfältet står still – då ändrar Ryssland och Ukraina fokus

Share.
Exit mobile version