Fler sjuksköterskor än på tio år söker sig till Norge

Höstfärger omringar Henriette Fjaestads promenad längs med älven som rinner genom Kongvsvinger. Hon är fyra mil från svenska gränsen och 34 mil från hemmet i Norrköping som hon pendlar från med några lediga veckors mellanrum.

– Jag trivs vid vattnet. I somras var det som en grön oas och jag satt med fötterna i älven, säger hon.

Henriette Fjaestad beskriver livet som sjuksköterska i Norge som mer rofyllt. Med kortare arbetstider, färre patienter och fler kollegor upplever hon mindre stress och mer återhämtning mellan arbetspassen.

– Här jobbar du hundra procent och har sedan kraft över att göra saker när du är ledig. I svensk sjukvård är du slut när du kommer hem, tyvärr.

Hon är en del av en nygammal trend. För tio år sedan åkte svenska sjuksköterskor till Norge på grund av höga löner och bättre norsk valuta. Nu verkar intresset öka för grannlandet igen. Trots att sjuksköterskor i dagsläget bara tjänar något bättre i Norge jämfört med i Sverige.

Utvecklingen syns i antalet ansökningar om norsk auktorisation till myndigheten Helsedirektoratet och bekräftas av norska sjuksköterskeförbundet.

– Det är synd om Sverige får större sjuksköterskebrist för att sjuksköterskor drar till Norge. Men det är ett ansvar för myndigheter och politiker att sörja för. Sjuksköterskor söker sig dit löner och arbetsvillkor är bättre och de svenska sjuksköterskorna är välkomna hit, säger Gro Lillebø, andre vice ordförande i förbundet.

Även fler läkare, undersköterskor och andra vårdyrken söker auktorisation för att få arbeta i Norge, enligt Helsedirektoratets siffror. Men sjuksköterskor är den största gruppen.

Henriette Fjaestads arbetsgivare Akershus universitetssykehus har hittills i år anställt minst sju svenska sjuksköterskor, lika många läkare och fyra undersköterskor, enligt sjukhusets presskommunikatör Kamilla Rudberg.

– Särskilt sjukhuset i Kongsvinger upplever ett klart ökat intresse från svenskar på lediga tjänster, säger hon.

Så vad lockar sjuksköterskor till Norge? För Henriette Fjaestad handlar det om att ha ork över på fritiden och att känna sig värdesatt som sjuksköterska, berättar hon. Men det finns ytterligare ett skäl. I Sverige har hon på senare år arbetat som hyrsjuksköterska.

– Inom bemanning kunde du tidigare önska hur du ville jobba och få den återhämtning du kände att du behövde.

Men arbetsmarknaden för hyrsjuksköterskor i Sverige har svalnat rejält sedan svenska regioner började arbeta aktivt för att minska användandet av hyrpersonal.

Enligt både Sineva Ribeiro, ordförande för sjuksköterskornas fackförbund Vårdförbundet, och Eva Domanders, ordförande för Kompetensföretagen som organiserar bemanningsbolag, är det här en av förklaringarna till att fler svenska sjuksköterskor nu rör sig västerut över landsgränsen.

Det är sjuksköterskebrist i nästan hela världen. Vad ska Sverige göra för att behålla och rekrytera sjuksköterskor?

– Politiken måste ta sitt ansvar. Villkoren måste bli bättre för att sjuksköterskor ska få fler kollegor, säger Sineva Ribero.

Eva Domanders ser risker med regionernas hyrstopp.

– En del läkare och sjuksköterskor värderar frihet, flexibilitet och variation mer än andra. Nu är risken att de söker sig från Sverige eller till andra yrken. Det är jätteviktigt att regionerna funderar över hur de kan bli bättre arbetsgivare för alla som behövs i vården.