Branschorganisationen Ikem företräder industribolag inom kemi, plast och läkemedel. Deras medlemsföretag står för ungefär en fjärdedel av Sveriges exportvärde totalt och runt tio procent av det går till den amerikanska marknaden.
Tullarna har skapat stor oro och företagen jobbar nu febrilt med att se hur de ska tackla sin nya vardag, berättar Ikems vd Jonas Hagelqvist.
– Någonstans kommer alla att drabbas mer eller mindre, så är det, men just nu tror jag de flesta har fullt upp med att bara försöka förstå hur påverkan kommer se ut och hur de ska hantera detta.
Kommer vi att se fler företag flytta produktion till USA, som Volvo Cars gör?
– Jag känner inte till konkreta fall men jag tror att alla företag kommer att titta på sina möjligheter nu och för de som har en stor marknad i USA är detta en möjlighet. Även om vi inte tycker om det så är det företagsekonomiskt logiskt.
Är du orolig för svenska jobb?
– Det är klart att det här påverkar. Dels övergripande på hela ekonomin, och det hotar jobb. Dels kan det påverka var man väljer att förlägga sin produktion, säger Jonas Hagelqvist.
Han hoppas att nya frihandelsavtal ska kunna fungera som en krockkudde och öppna upp för nya marknader.
– Det ligger väl tre på bordet i Bryssel nu tror jag. Sydamerika, Mexiko och Indien. Det tror jag är det enskilt viktigaste just nu, säger Jonas Hagelqvist.
I fordonsbranschen har tullhotet varit känt en tid. Trump började prata om fordonstullar redan i fjol och nu har de trätt i kraft. I början av maj tullbeläggs även importerade bildelar.
Det är ett kännbart slag mot svensk och europeisk fordonsindustri. Men också mot dess leverantörer.
– 75 procent av alla leverantörer till fordonsindustrin på europanivå har en marginal på mindre än 5 procent, så det finns inga möjligheter att absorbera några tullar på det. Det kan man lätt räkna ut, säger Peter Bryntesson, vd på FKG, branschorganisationen för de skandinaviska leverantörerna till fordonsindustrin.
Även han är orolig för att svenska jobb är i fara i hans bransch.
– Det ska man nog tyvärr vara. Jag önskar jag kunde säga något annat men det ser så ut tyvärr, säger Peter Bryntesson.
För den svenska stålindustrin, som exporterar runt en tiondel av produktionen till USA, är det inte första gången man drabbas av amerikanska tullar. Under sin förra mandatperiod införde Donald Trump år 25-procentiga ståltullar, vilket ledde till att den svenska stålexporten till USA minskade med två procentenheter – motsvarande en halv miljard kronor per år i dåvarande penningvärde.
– Det påverkade oss negativt och det tog flera år för industrin att återta samma export till USA, säger Kristian Ljungblad, public affairs-direktör på branschorganisationen Jernkontoret.
År 2021 ersattes de dåvarande tullarna av tullkvoter, och undantag gjordes för specialstål som Sverige till stor del exporterar till landet. Men sedan några veckor tillbaka är det alltså återigen generella tullar utan undantag.
Kristian Ljungblad vill inte spekulera i om detta kan leda till nedskärningar i Sverige.
– Det är så företagsberoende att det inte går att säga hur det blir på ett generellt plan. Det handlar också om vad Sverige och EU gör för förutsättningarna att bedriva industri här, säger han.
Ett bekymmer för branschen är den globala överproduktionen av stål, som främst drivs på av Kina. När USA nu infört tullar är risken att ännu mer subventionerat kinesiskt stål svämmar över Europa. Jernkontoret driver på för att alla OECD-länder ska införa tullkvoter för att det inte ska ske.
– Frihandel på lika villkor måste vara målet, men det är svårt att konkurrera med den typen av subventioner som ges i Kina, säger Kristian Ljungblad.
Läs mer:
Ebba Busch varnar svenska företag: Flytta inte till USA
Så stor är risken att tullkrisen utlöser en ny börskrasch
