Svenskarna blir allt mer skuldsatta. Det visar statistik när Kronofogdemyndigheten sammanfattar det första halvåret 2024.
I år har man fått in nära 676 000 ansökningar om betalningsföreläggande, det vill säga krav på bland annat obetalda fakturor, räkningar eller avbetalningar på lån. Det motsvarar en ökning om 11 procent jämfört med samma period i fjol.
– Vi har haft det bra ställt under många år. Efter pandemin blev det på väldigt kort tid mycket dyrare att klara sig varje månad, med högre matpriser och boendekostnader bland annat. Men vi har fortsatt leva som att vi inte befinner oss i en sån kris, säger Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson på Kronofogden.
Anledningarna till att man hamnar hos Kronofogden varierar. Det kan bland annat handla om skulder som uppstått på grund av lån till icke nödvändig konsumtion. Många betalningsförelägganden kommer även från telefonibolag och internetbolag.
Statistiken tyder framför allt på en acceleration av utvecklingen de senaste två åren, då det sammanlagda beloppet i kraven ökat med 70 procent till 18,4 miljarder kronor.
– Ju fler överskuldsatta som hamnar hos Kronofogden, desto högre är kostnaden för samhället. Det kan leda till sjukskrivningar, arbetslöshet, uteblivna skatteintäkter, lägre köpkraft. Den här utvecklingen är inte bara ett problem för individen som är skuldsatt. Det är ett samhällsproblem, säger Davor Vuleta.
Det är inte bara antalet krav som växer. Även fler personer får betalningsförelägganden och är nu uppe i 294 000, vilket är en ökning om 10 procent på ett år och 16 procent sedan 2022. Ökningen berör alla åldersgrupper, men den största procentuella ökningen gäller personer mellan 55 till 64 år.
– Vi har inga analyser varför det skiljer några procent i antalet krav men hypotesen är att de äldre, framför allt de över 65, inte kan öka sina inkomster. Deras pension hängde inte med i samma takt som räntan och inflationen, säger Davor Vuleta.
Moa Langemark är konsumentskyddsekonom på Finansinspektionen. Hon tycker att utvecklingen är oroväckande.
– Det är tydligt att vi inte kan prata om en vändning eller ljusning för hushållen överlag. Det här visar snarare på en stor uppdelning. Även om många hushåll med bolån får en lättnad i ekonomin när räntan sänks kvarstår stora utmaningar för de med sämre ekonomiska förutsättningar.
Hon har flera konkreta råd till den som vill undvika att hamna i skuldfällan. Till att börja med råder hon den som kan att inte vända sig till så kallade ”köp nu betala sen”-lösningar.
– Handla inte för pengar som du inte har. Är du i en sits där du inte får ekonomin att gå ihop är det viktigt att komma till roten med problemet. Kommunens budget- och skuldrådgivning kan hjälpa till. Det kan även vara en bra idé att vända sig till de aktörer som gett lån och se om de kan ändra avbetalningskraven om du tror att du inte klarar av att betala. Det är viktigt att få kontroll innan situationen blir ännu värre.
Förra året presenterade en statlig utredning flera konkreta förslag på hur utvecklingen kan stävjas. Bland annat föreslås ett ränte- och kostnadstak för lån samt ett nationellt skuldregister.
– Det kan gå väldigt snabbt att hamna i en negativ skuldsättningsspiral. Det är angeläget att det kommer åtgärder från regeringen för att komma tillrätta med problemet, säger Moa Langemark.
Svenskarnas skulder
● Antalet mål har ökat i alla åldersgrupper, men den största procentuella ökningen, 17 procent, har skett bland personer i åldern 55–64 år. I den yngsta åldersgruppen 18–25 är motsvarande ökning 3 procent.
● Störst ökning av antalet mål i landet syns i Värmland län (+22 procent) och lägst i Örebro (+19 procent).
● Medianbeloppet är störst i Jönköpings län (3 713 kr) och lägst i Västerbotten (1 926 kr).
● Av de cirka 22 000 sökande som skickat in betalningsförelägganden, står de 100 största för 70 procent av målen. Det rör sig i första hand om nischbanker, mobil- och internetföretag, trafikförsäkringsföreningen och bolag som köper skulder.
Källa: Kronofogden
Läs mer: Så klarar du ekonomi efter semestern
