Fler unga söker efter tro: ”Vill känna tillhörighet”

När över 11 000 svenska ungdomar får sia om vad som blir nästa års stora trend är tron på högre makter ett återkommande svar.

På torsdagen släppte Ungdomsbarometern sin trendrapport, Sveriges största årliga studie riktad mot unga mellan 15 och 24 år. Bland trenderna som rör livsstil finns ”slow running”, ”underconsumtion” – och religion.

– Det handlar om olika sätt att distansera sig från det hyperdigitala konsumtionssamhället. Man letar efter andra sammanhang, säger Johanna Göransson, livsstils- och konsumtionsexpert på Ungdomsbarometern.

Även om det bubblat ett tag kring generation Z som den nyandliga generationen, syns nu en förskjutning mot att sökandet handlar mer om gemenskap och tro, enligt rapporten.

– Det är framför allt internationellt som vi sett det tidigare, till exempel under presidentvalet i USA då unga killar sökte sig till den kristna högern, säger Johanna Göransson.

Men trenden syns även på hemmaplan. De senaste åren har Svenska kyrkan märkt av ett ökat intresse av att konfirmera sig, inte minst i de större städerna. I Stockholm ökade antalet konfirmander med elva procent från 2019 till 2023.

I dag identifierar sig elva procent av unga med begreppet ”religiös”, enligt Ungdomsbarometern. För tio år sedan var det sex procent, och den största ökningen har skett de senaste två åren.

En förklaring kan vara att många har behov av en mer entydig vägledning än den splittrade självhjälpskultur som sprids på sociala medier, menar Johanna Göransson.

– Man blir ju överbelamrad med råd på sociala medier. ”Här är tio saker jag gjorde för min mentala hälsa, för att få en snygg kropp eller för att bli framgångsrik”, vad som helst. Unga har fastnat i det där och tänker på sitt välmående hela tiden, men de mår ju inte bättre.

Ruvejda Durovic känner igen sig.

– Det är ofta ganska ytliga råd, medan religionen handlar om den inre resan. Där får man riktlinjer att följa och det är inte lika rörigt, säger hon.

Ruvejda Durovic drabbades av svår psykisk ohälsa som 20-åring, och mådde så dåligt att hon lades in på psykiatrin hemma i Norrköping. Det blev en vändpunkt.

– Jag började ställa många frågor; som varför händer det här mig, vem är Gud och vad säger islam om det här?

Även Amanda Svedberg, som konverterade till islam som 25-åring, beskriver att hon mår bättre mentalt sedan hon hittade sin tro.

– Mitt perspektiv på livet har förändrats helt. Tidigare kunde jag känna mycket ångest och jag var rädd för döden. Det har helt försvunnit, säger Amanda Svedberg.

Hon är döpt kristen och växte upp i ett i princip ateistiskt hem, men blev nyfiken på islam via sina dåvarande kollegor.

– Det svenska samhället har lärt mig att jag lever här och nu. Det är fokus på karriär, konsumtion och livets alla måsten. När jag läste Koranen så förstod jag, att det här är frihet, säger Amanda Svedberg.

Vissa menar att slöjan är en symbol för förtryck av kvinnor. Amanda Svedberg tycker att det handlar om fördomar, och vänder på perspektivet. Hon beskriver det som att hon, som vuxit upp som kvinna i ett västerländskt samhälle, varit i bojor utan att veta om det.

– Förut kändes det som att samhället bestämde över mig och kapitaliserade på min kropp och mitt utseende, nu har jag tagit tillbaka min äganderätt, säger hon.

Till skillnad från henne har Ruvejda Durovic muslimska föräldrar. De flydde från Bosnien på 90-talet, kort innan hon föddes. Men tron var aldrig särskilt närvarande under uppväxten.

– Mina föräldrar var upptagna med att integrera sig i det svenska samhället och lära sig språket. Religionen hamnade lite på sidan, säger Ruvejda Durovic.

I tidiga 20-årsåldern började hon leva som muslim, för första gången i livet. Så sent som förra året började hon bära slöja.

Ruvejda Durovic, som i dag är 28 år gammal, tycker inte det är konstigt att unga vuxna söker sig till religiösa sammanhang.

– När man är ung så letar man ju sin identitet, man vill känna tillhörighet.

Även om religion och andlighet kan ses som en motpol till Instagram och Tiktok, är det inte riktigt så enkelt. Tvärtom är sociala medier en vanlig plattform för nyfikna som vill lära sig mer om sin tro.

Så kallade konvertitinfluencers poppar upp och inspirerar många unga.

– Det finns väldigt mycket innehåll om religion. Det är lite paradoxalt eftersom sociala medier blir inkörsporten för budskap som handlar om att söka sig bort därifrån, säger Johanna Göransson.

Bland svaren i undersökningen nämns särskilt ett namn – Jesus.

– Det är intressant att unga vänder sig till en specifik figur eller ledare eftersom sociala medier ju är väldigt personcentrerat. Det skulle kunna vara en reflektion av det.

Läs mer:

Fler unga konfirmerar sig: ”Jag vill komma närmare Gud”