– Strax innan och efter skolorna har slutat, då är det mest stök och bus. Det som händer är oftast skadegörelse eller klotter. Kanske är det lite fest utomhus.
Nattvandrarna i Järvastaden är en ideell verksamhet där vuxna vandrar runt i området på nätterna. Genom sitt deltagande vill Henrik Axelsson skapa kontakt med barn och ungdomar i området och bidra till trygghet.
Vad tror du är orsaken till att fler barngäng trakasserar butiksägare?
– När barnen har fyllt 15 är de relativt självgående, och då kanske man inte längre delar samma intressen som sina barn. Barnen och ungdomarna vill också umgås mycket med sina kompisar och vänner i stället för med familjen. Då är det lätt att man gör såna saker.
Vad tror du är lösningen på problemet?
– Att som förälder vara engagerad i vilka ens barn umgås med. Sedan kan man aldrig förhindra det till hundra procent, men man kan hjälpa dem att inte dras till fel umgänge.
Att föräldrar och vuxna gör sin närvaro tydlig och visar barnen att man faktiskt bryr sig är något som har stor påverkan enligt Henrik Axelsson. Men att få fler vuxna och föräldrar att engagera sig upplever han som svårt. Ibland får han inte svar eller så är det samma personer som ställer upp.
– Hittills har vi bara fått positiv återkoppling. Folk upplever området som tryggare och mindre läskigt. Barnen är jätteglada när de ser vuxna som faktiskt är där och lyssnar. Det är ganska lätt att tycka på sociala medier i stället för att själv bjuda till. För det tar varken mycket tid eller kraft att engagera sig.
Jacob Fraiman var tidigare kriminell och har sedan många år tillbaka vänt sitt liv. I dag är han förbundsordförande för Unga Kris Sverige som arbetar förebyggande mot kriminalitet och missbruk hos barn och unga.
Han tycker inte att föräldrar borde bära ansvaret ensamma.
– Vi bor i ett land där föräldrar arbetar väldigt många timmar, och då är vi inte med barnen. Speciellt ensamstående föräldrar som behöver extra stöd, säger Fraiman.
Fraiman kom hit till Sverige som sjuåring från Chile. Redan då kände han sig annorlunda och hans barndom präglades av destruktivitet. Han beskriver den som otrygg, både i hemmet och i sitt område, som brottades med socioekonomiska utmaningar och segregation.
Vad tror du är orsaken till barnens beteende?
– Barn som kommer från sådana hem som jag, kanske med pappa i fängelse och mycket trauma, tappar tillit och respekt för vuxna. Jag hittade likasinnade barn som jag kände mig hemma med: ’Vi är ingen del av samhället’. Och det är farligt när ungdomar känner så. Om man är ett par stycken blir banden ännu starkare, säger han.
Vad tycker du är lösningen på problemet?
– Vi måste stärka de platser där våra barn finns och bygga relationer. Poliser ska komma redan till lågstadiet och fritidsgårdarna och bygga relationer med barnen, säger han.
För honom var fritidsgården något som hade stor påverkan.
– Vi kunde åka iväg och paddla, fiska och göra sådant som andra barn gjorde med sina pappor. Det gjorde också fritiden viktig för mig. Klyftorna vi har i dag har blivit större än de var förut, säger han.
Läs mer:
Unga om butiksstöket: Man blir misstänkt direkt
Handlare om ungdomsgäng: ”Föräldrarna har 90 procent ansvar”
