Redan i december förra året lyfte polisen i en DN-intervju tjejernas och kvinnornas roll i de kriminella gängen som ett växande fenomen.
I slutet av sommaren berättade den operativa chefen för Nationella bombskyddet att flickor och pojkar i högstadieåldern förvarar och transporterar handgranater och hemgjorda bomber.
Det är svårt att slå fast att det finns ett samband med flickornas sjunkande skolbetyg, menar Emilia Bjuggren, men tanken finns där.
Sett över tid har flickors skolresultat legat en bit över pojkarnas. Men nu når en större andel pojkar än flickor i de mest utsatta områdena behörighet till gymnasiet, 71,9 procent av pojkarna och 68,4 procent av flickorna.
– Jag reagerade starkt på rapporten, det är väldigt oroväckande. Vi kan inte ta för givet att duktiga flickor bara jobbar på, säger Emilia Bjuggren.
En större andel elever i årskurs 9 hade svårt med matematiken förra läsåret, vilket gjorde att de inte klarade sig över spärren för gymnasiebehörighet.
– Matematiken sticker ut, särskilt i Skärholmen. Det är tydligt att vi måste ha ännu mer fokus på läsa, skriva, räkna, säger Emilia Bjuggren.
De skolor som har sämst socioekonomiska förutsättningar har prioriterats allra högst, påpekar hon, med höjt socioekonomiskt stöd och satsningar på meningsfull fritid.
I år har resultaten för skolor i områden med sämst socioekonomiska förutsättningar överlag sjunkit jämfört med förra året. Men bland de skolorna finns tydliga skillnader i elevernas resultat i årskurs 9, med en behörighetsgrad till gymnasiet som varierar från cirka 50 procent till 90 procent per skola.
Enligt utbildningsförvaltningen är det för tidigt att säga om resultaten är en tillfällig nedgång eller början på en negativ trend. Förvaltningen kommer att göra fördjupade analyser och fortsätta jobba med att utveckla undervisningen.
En förklaring till resultattappet, menar förvaltningen, kan vara att skolor i utsatta områden generellt sett har färre elever. Det gör att förändringarna i resultat mellan årskurser och kön kan bli större. Hög skolfrånvaro, språkutmaningar och psykisk ohälsa är andra faktorer som påverkar resultaten.
Tjänstemännen konstaterar också att elever i socioekonomiskt svaga områden har svårt att få goda resultat i sitt skolarbete. Detta trots omfattande riktade insatser, studiestöd, högre lärartäthet, anpassad lärmiljö och hög andel behöriga lärare. Det motverkas av en ökad boendesegregation och skolsegregation.
– Föräldrarnas utbildningsbakgrund slår igenom. Vi måste hålla i omfördelningen av resurser och ha fokus på att alla barn har en bra skolgång, säger Emilia Bjuggren.
Fakta.Socioekonomiskt utsatta skolor
De flesta skolor som räknas som mest socioekonomisk utsatta ligger i Järva, Skärholmen, Hässelby-Vällingby, Enskede-Årsta-Vantör och Farsta. Men det gäller inte alla skolor i de stadsdelarna.
I Stockholms stad finns totalt 183 kommunala och 116 fristående grundskolor med sammanlagt 89 000 elever.
Mälarhöjdens grundskola är störst, med 1 130 elever.
Källa: Stockholms stad
Läs mer: Här får ”hålögda” tonåringar sovmorgon varje dag
