Sommaren 2023 hänger statliga Swedavia, som äger tio av Sveriges flygplatser, upp en stor reklamskylt på Arlanda flygplats. Budskapet: Om fem år kommer en tredjedel av det svenska inrikesflyget att kunna börja ersättas med elflygplan.
Samma sommar sätter sig statsminister Ulf Kristersson (M) i ett tvåsitsigt elflyg och tar en tur över Visby.
– Det är alldeles uppenbart att kan man göra det skalbart så tror jag att framtiden för kortdistansflygningar finns här, sade han till TT i samband med flygningen.
Men sedan dess har optimismen kring elflygplanen falnat betydligt. När den svenska flygbranschen nyligen presenterade sin uppdaterade klimatfärdplan beskrivs teknikens potential i andra ord.
Elflyg pekas ut som lämplig för resor upp till 20 mil för upp till 10 passagerare. Utsläppen från den typen av resor är redan ”mycket små” som andel av flygets totala klimatpåverkan, konstaterar branschen.
– Det har varit en väldig hajp kring elflyget, men jag uppfattar att den har avtagit, säger Jonas Åkerman, forskningsledare i strategiska hållbarhetsstudier vid KTH.
I stället för att ersätta befintligt flyg i någon större utsträckning väntas elflyg främst bli ett komplement till marktransporter på korta avstånd, menar Jonas Åkerman. Som exempel på möjliga sträckor för elflyg nämner branschen Göteborg-Köpenhamn och London-Heathrow. Det sistnämnda är alltså avståndet mellan flygplatsen och staden. Tekniken som lyfts fram där är en form av små eldrivna flygfarkoster som kan starta vertikalt.
– Det är snarare som helikoptrar, och rika personer som tar egna helikoptrar har funnits länge, säger Jonas Åkerman.
På något längre sträckor, upp till 50 mil med upp till 40 passagerare, pekar branschen ut hybridflyg som en potentiell lösning, där flyget kör dels på el och dels på traditionellt flygbränsle.
Den svenska flygtillverkaren Heart Aerospace, som tidigare haft planer på ett rent elflygplan för 30 passagerare i kommersiell drift till 2026, har skiftat fokus till den tekniken. Lanseringen av bolagets hybridflyg väntas nu ske först 2029.
Även hybridflygen väntas ha en liten effekt på utsläppen. De resor som kan ersättas av hybridflyg står i dagsläget för runt en procent av flygets totala klimatpåverkan, enligt färdplanen.
Hybridflyget brottas också med ett annat problem, påpekar Jonas Åkerman.
– När ett flygplan slutar köra på batteri och går över till jetbränsle måste det släpa runt på kanske fem ton dödvikt. Då blir bränsleförbrukningen högre än i ett konventionellt flygplan, säger han.
Dag Waldenström, generaldirektör för organisationen Svenskt flyg, delar bilden att varken elflyg eller hybridflyg kommer att bidra nämnvärt till att minska flygets utsläpp i närtid.
– Det finns alltid stor entusiasm kring ny teknik och det är spännande med flyg generellt, men det finns en massa frågetecken kring elflyget, säger han.
Swedavia backar i dag från formuleringen om elflygets potential i reklamen på Arlanda och skriver att elflyget nu fått ”en förändrad roll”.
– Med den utveckling som pågår, mot vätgasflyg och biobränsle, var just den här formuleringen för specifik. Vi i branschen behöver bli än bättre på att lyfta allt som görs i stället för att låsa oss vid specifika lösningar, skriver bolagets hållbarhetschef Lena Wennberg i ett mejl till DN.
Läs mer:
Prischock på flyg väntar – om branschen följer klimatkraven
Privatflygplan ökar bland superrika: ”En explosion av utsläpp”
Svenska elflygplanet ska lyfta i öknen i USA
