Artikeln i korthet
• Priset på flygbränsle har fördubblats efter stängningen av Hormuzsundet och skador på raffinaderier.
• Flygbolagen kan tvingas höja biljettpriser eller minska antalet avgångar.
• Experter ser ingen akut risk att bränslet tar slut på europeiska flygplatser.
Nyligen gick det internationella flygorganet IATA:s vd Willie Walsh ut och varnade för att det kan ta månader att återställa tillgången på flygbränsle när Hormuzsundet öppnar. Det är nämligen inte bara inlåsningen som ställer till problem utan även kapaciteten på raffinaderier som har förstörts.
Stigande biljettpriser är därför oundvikliga, konstaterade han i en intervju med Bloomberg på onsdagen.
Situationen är den allvarligaste som branschen har upplevt på länge, menar branschanalytikern Hans Jørgen Elnæs på konsultbolaget Winair.
– Ser vi historiskt, på andra geopolitiska situationer, finanskriser och annat, så är det här annorlunda för priserna har ökat så enormt på så väldigt kort tid. Det har vi inte sett förut, säger han.
I januari, innan USA och Israel attackerade Iran och Hormuzsundet stängdes, kostade ett fat jetbränsle strax under 100 dollar. I slutet av mars kostade samma fat mer än det dubbla. Omkring 25 procent av allt jetbränsle transporteras normalt genom Hormuzsundet. Globalt var den dagliga produktionen cirka 1,8 miljoner fat innan kriget.
– Nu produceras det 60 procent mindre jämfört med innan kriget. Det är en ganska allvarlig situation för många bolag eftersom det är så osäkert vad som ska hända i Mellanöstern, säger Hans Jørgen Elnæs.
Man brukar säga att bränslekostnaden är omkring 25–30 procent av ett flygbolags totala kostnader. Även om bolagen ofta garderar sig mot kraftiga svängningar genom prissäkringsavtal så slår situationen hårt mot affären, och det går i slutänden ut över resenärerna på ett eller annat sätt.
– Bränslepriset kommer att hålla sig högt genom 2026 och då har bolagen följande alternativ. Antingen höja biljettpriserna eller reducera kapaciteten, eller en kombination av båda, säger Hans Jørgen Elnæs.
Elizabeth Axtelius, chef för aviation business på Swedavia, bedömer också att biljettpriserna kan komma att stiga om de höga priserna består. Men hittills har flygplatsbolaget inte noterat någon alarmerande effekt på antalet avgångar.
– Det är ganska få bolag som har aviserat att de drar ner på utbudet på grund av ökade bränslekostnader. Hos oss är det bara SAS som ställt in ett fåtal avgångar och sedan är det väl ett par bolag till globalt, säger hon.
SAS har dessutom också höjt priserna, likt flera andra bolag. Amerikanska United Airlines varnade förra veckan för att biljettpriserna kan behöva stiga med så mycket som 20 procent för att tackla bränslepriserna.
Det har också rapporterats om risken för att bränslet faktiskt tar slut på flygplatserna, bland annat i Italien där man har fått prioritera vilka som ska få tanka sina plan. Men enligt Hans Jørgen Elnæs finns det ingen alarmerande risk att flygplatser skulle ”gå torrt” någonstans i Europa.
– Det i Italien har främst berott på logistikproblem. I Europa så är det Storbritannien som har den lägsta reserven och den är ändå på cirka tre månader. I Danmark är det sex månader och i en rad andra europeiska länder är det 6–8 månader. Det finns ingen akut risk, säger han.
Swedavia har hittills inte noterat någon påverkan på leveranserna av bränsle till Arlanda och får inte heller några signaler om oro för dem från bolagen som sköter det.
– Vi bevakar så klart situationen noga och har dialog med både flygbolagen och aktörerna som hjälper oss lokalt på flygplatserna, men också med vår branschorganisation om vad som händer i världen, säger Elizabeth Axtelius.
Läs även:
Inrikesflyget nära krasch: ”Använd flyget eller förlora det”
Svenska flygplatser hotas – fler än hälften riskerar försvinna




