De ryska attackerna mot Ukrainas system för el, vatten och gas är ämnade att göra livet svåruthärdligt under de vintervardagar som väntar. Ukraina rustar för detta, och får internationell hjälp.
Auke Lootsma, Ukrainachef för FN:s utvecklingsorgan UNDP, har rest till Sverige för att ragga resurser till att stärka den ukrainska energiinfrastrukturen.
– Lika mycket som man lägger på att bygga reserver måste läggas på att skydda konstruktionerna. Ingen vill investera i en transformatorstation som är borta dagen därpå. Man kan bygga in dem i betong, placera dem under jord eller täcka dem med drönarnät. Men säkerheten kostar, säger han.
Behoven är gränslösa och akuta.
UNDP:s verksamhet i Ukraina är unik på grund av dess storlek och antalet givare. Man har 500 medarbetare på plats, och projekt över hela landet. Auke Lootsma kom till Kiev direkt från Bagdad och har företrätt UNDP även i Jemen. Han har alltså lång erfarenhet av utveckling och återuppbyggnad i samband med kris och krig.
– Även när IS skulle bekämpas för runt tio år sedan fanns en stark internationell uppslutning. Nyhetsförmedlingen var intensiv och stora resurser kanaliserades till Irak. Så visst finns beröringspunkter – men i Ukraina är skalan helt annorlunda.
UNDP i Irak fick en budget på 1,5 miljarder dollar över en tioårsperiod, en summa som ansågs enorm.
– I dag ger bara mitt eget hemland Nederländerna 20 miljarder dollar per år. Fyra miljarder i finansiellt, och 16 i militärt stöd, säger Auke Lootsma.
Det massiva stödet kommer alltså från såväl enskilda nationer som stora institutioner. Frågan är hur länge nivåerna kan upprätthållas. Många länder har minskat sitt totala bistånd och på samma gång kraftigt ökat sina försvarsanslag. Därtill pressas budgetar och politiker av inhemska utmaningar och kostnader från åldrande befolkningar, inflation och låg tillväxt. I många väljarkårer sviktar stödet för Ukraina.
UNDP:s arbete i Ukraina sträcker sig över flera områden och är ofta inriktat på att stärka befintliga system, till exempel för att hitta bostäder till internflyktingar, och att förbättra Ukrainas tillgång till finansiell hjälp och lån.
Auke Lootsma pekar på att utvecklingen i Ukraina påverkar resten av Europa oavsett biståndsnivåer. Han tar den miljonhövdade armén som exempel:
– Efter kriget kommer Ukraina med största sannolikhet att vilja behålla ett starkt försvar. Men även om säg 500 000 personer blir kvar inom militären ska lika många återgå till civilt liv.
Hur veteranerna återintegreras efter ibland flera år vid fronten är centralt, fortsätter han, och de behöver sysselsättning, sammanhang, värdighet. Misslyckas det spiller konsekvenserna ofrånkomligen över nationsgränserna. Auke Lootsma jämför med den organiserade kriminalitet som växte fram på Balkan under tiden efter krigen där.
– Det var ingen slump att det hände. Vi måste ligga steget före och se till att allt finns på plats inför en återuppbyggnad. När det väl börjar röra sig går det ofta undan, en vapenvila kan komma snabbt.
Om stödet till Ukraina är ifrågasatt, gäller detsamma för organisationen FN – som står under press, ekonomiskt och organisatoriskt. UNDP:s totala budget sänks nästa år med omkring en fjärdedel. Som FN-diplomat pekar Auke Lootsma föga överraskande på FN:s betydelse, men han ser behoven av reform, bland annat av säkerhetsrådet.
Han betonar vikten av USA:s engagemang i FN.
– Men ibland är det som om människor ser FN som en separat entitet, och inte som en samling medlemmar. Men FN är bara sina medlemsländer och styrs av vad de beslutar.
