Den snabba förlusten av biologisk mångfald är ett av de största hoten mot mänskligheten. Det är både forskarvärlden och World Economic Forum överens om.
Det handlar om djur, växter och friska ekosystem som vi är beroende av för vår egen existens. Omkring en miljon av jordens uppskattningsvis åtta miljoner arter bedöms vara utrotningshotade. Utdöendet sker nu flera hundra gånger snabbare än det som forskarna kallar för den naturliga utdöendetakten. De flesta av jordens hotade arter kommer vi därför sannolikt inte ens att hinna upptäcka innan de försvinner.
Orsaken är i första hand människans omfattande förändring av jordens livsmiljöer på land och i haven på grund av jordbruk, skogsbruk, fiske och bebyggelse.
De fem största hoten mot den biologiska mångfalden
Enligt IPBES forskningsgenomgång är det framför allt fem faktorer som utarmar jordens artrikedom och ekosystem.
Världens länder har kommit överens om att vända utvecklingen. Vid FN-mötet COP15 i Montreal 2022 klubbades en räddningsplan för naturen – ett globalt ramverk för biologisk mångfald. Där står bland annat att livsmedelsproduktionen ska styras om till hållbara metoder som ger större möjlighet för vilda arter att samexistera, och att minst 30 procent av jordens värdefulla livsmiljöer på land och i haven ska skyddas till 2030.
Men vad händer? Ett antal viktiga frågor blev hängande i luften och måste lösas innan arbetet kan komma igång på allvar. Det är något som länderna ska brottas med nu när det två veckor långa miljömötet COP16 i staden Cali, i södra Colombia, inleds den 21 oktober.
– Nu gäller det att vi får de vassa tänder som behövs för att ramverket ska kunna implementeras, säger Susana Muhamad, miljöminister i värdlandet Colombia och mötets ordförande, vid en presskonferens.
Bland annat handlar det om att göra ramverkets 23 så kallade åtgärdsmål till 2030 tydligt mätbara. Annars går det inte att kontrollera åt vilket håll utvecklingen går. Det var en av bristerna i den tidigare globala överenskommelsen, Aichimålen, som därför aldrig blev någon framgång.
Utmaningen är helt enkelt att göra det möjligt att utvärdera i vilken utsträckning ländernas olika åtgärder verkligen kommer åt de viktigaste orsakerna till förlusten av biologisk mångfald – och att de får en positiv effekt i naturen.
– Redan om två år ska den första globala avstämningen göras. Om vi då inte ser en positiv trend måste åtgärderna justeras. Men om vi inte har användbara indikatorer för målen så har vi ju ingen aning om vad som verkligen händer, säger Torbjörn Ebenhard, forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald på Sveriges lantbruksuniversitet och förhandlare på EU-nivå vid det förra mötet COP15.
Under COP15 hade länderna till exempel svårt att enas om hur hållbar konsumtion och produktion ska mätas. EU ville tillsammans med flera andra länder utgå från hur stor markyta som krävs för att förnya de resurser som tas i anspråk per person, ett så kallat ekologiskt fotavtryck. Men där bromsade bland andra Argentina och Brasilien och menade att det går utöver det mandat som konventionen för biologisk mångfald har.
– Jag är ändå ganska optimistisk att vi ska kunna komma överens om den uppdaterade listan med indikatorer för alla 23 mål så att vi kan börja använda dem för nationella rapporter nästa år. Många knutar har börjat lösa upp sig under våra förberedande möten, säger Malte Timpte, som deltar i den svenska delegationen och är handläggare på Naturvårdsverket.
Fakta.Konventionen om biologisk mångfald
● Konventionen om biologisk mångfald (CBD) bildades vid FN-mötet i Rio de Janeiro 1992.
● Konventionen har tre huvudmål: 1) att bevara jordens biologiska mångfald, 2) att nyttja mångfalden på ett hållbart sätt och 3) att nyttorna ska fördelas rättvist. Målet är att framtida generationer ska ha tillgång till en rikare biologiska mångfald
● 196 länder har ratificerat konventionen. Endast fyra FN-länder har inte skrivit under: Andorra, Sydsudan, Vatikanstaten samt USA. USA deltar dock aktivt i möten och implementerar många av de beslut som tas.
● COP är förkortning för Conference of the parties, en partskonferens där parterna som undertecknat FN-konventionen möts för att kunna ta beslut.
Siffran, till exempel COP16, står för hur många partskonferenser som har hållits sedan konventionen bildades. Anledningen till att miljömötet har lägre siffra än årets klimatmöte COP29 är att CBD endast möts vartannat år.
Källa: CBD
En mer konfliktfylld fråga handlar om vem som egentligen har rätten till den genetiska kod som gömmer sig inuti exempelvis växter som kan användas för att framställa läkemedel. Många av de länder som har den största biologiska mångfalden i världen är fattiga. De vill få ersättning när deras inhemska arter förädlas till lönsamma produkter av utländska företag, även när det endast är genetisk information från databaser som används. Många av de rikare länderna invänder att det skulle hämma den fria forskningen.
Andra punkter på dagordningen rör hur miljöarbetet ska finansieras, rättigheter för urfolk som ofta förvaltar områden med höga naturvärden samt hur arbetet med biologisk mångfald kan knytas ihop med klimatkonventionen.
– Utan levande natur kan vi aldrig stabilisera klimatet, även om vi lyckas fasa ut fossila bränslen. Därför måste biologisk mångfald och klimatarbete gå hand i hand, säger Susana Muhammad.
Det är något som även Sverige och EU kommer att trycka hårt på under förhandlingarna, säger Sveriges chefsförhandlare Charlotta Sörqvist, som leder den svenska delegationen.
– Det här mötet handlar om att upprätthålla ambitionen, och att säkerställa att alla beslut som vi förhandlat kommer i mål. I genomförandet är samarbetet mellan konventionerna centralt.
Under COP16 kommer FN:s miljöprogram att presentera en detaljerad genomgång av hur stor andel av jordens yta på land och till havs som har någon form av naturskydd, för att få en bättre bild av hur mycket som återstår till målet att skydda 30 procent till 2030.
Naturens förmåga att återhämta sig när livsmiljöer fredas och återställs är något som ofta lyfts fram av forskarvärlden.
Fakta.Globalt ramverk för biologisk mångfald – en räddningsplan för naturen
● Under COP15 i Montreal enades parterna om ett nytt globalt ramverk för biologisk mångfald (GBF).
● Ramverket innehåller fyra tillståndsmål som ska uppnås till 2050. De är i linje med konventionens huvudmål, samt ett mål om finansiering.
● Dessutom finns 23 åtgärdsmål, som beskriver hur tillståndsmålen ska uppnås. De ska stämmas av 2030 och handlar bland annat om att återställa 30 procent av jordens skadade ekosystem, skydda minst 30 procent av jordens landområden och hav, hejda utrotning som sker på grund av människan, säkerställa att livsmedelsproduktion, jakt och fiske sker på ett hållbart sätt, stoppa subventioner skadar den biologiska mångfalden inom till exempel skogsbruk.
Källa: CBD, Naturvårdsverket
Läs mer:
Ny rapport: Vilda ryggradsdjur har minskat med 73 procent
Positiva resultat om naturens förmåga att återhämta sig
Klimat och biologisk mångfald avgörande för att nå missade miljömål
Världens länder har enats om en räddningsplan för naturen
