När polispatrullen kommer in genom dörren till lägenheten sitter en kvinna uppkrupen i ett hörn, längst in i soffan. Hon blöder i munnen och har en bebis i famnen. Kvinnan säger att hon och hennes dotter har fått hårda knytnävsslag mot huvudet och kroppen, att bebisens skalle buktar in.
”Jag har aldrig sett ett så litet barn reagera på det sättet att det blivit paralyserat. Hon varken grät, skrek, lät, rörde sig eller gjorde något över huvud taget”, skriver en av poliserna i en rapport efteråt.
Föräldrarna i Borlänge är kända av polisen sedan flera år tillbaka. Pappan är dömd för en rad brott: narkotika, vapen, hot, våldsamt motstånd, och har vårdats inom slutenpsykiatrin på grund av psykoser som utlösts av droger. Mamman har misstänkts för narkotikabrott vid flera tillfällen, men aldrig dömts. Själv hävdar hon att spåren av narkotika kommer från hennes mediciner.
När bebisen föds, i början av 2024, granskas föräldrarna på ett utredningshem under flera månader. Personalen iakttar dem och slår senare fast att de har en tillräckligt bra föräldraförmåga. De ser visserligen risker med pappans missbruk, men familjen ska få socialtjänstens stöd att hålla ordning i hemmet.
Under sommaren, när flickan är fem månader gammal, får kommunen in två anonyma orosanmälningar om att bebisen setts tillsammans med sina till synes kraftigt narkotikapåverkade föräldrar. Pappan uppges befinna sig ”i ett psykotiskt tillstånd” och ser ”gubbar i skogen”.
Socialtjänsten kallar familjen till ett möte. Där talar pappan sluddrigt och osammanhängande. Mamman somnar till vid flera tillfällen och har svårt att hålla ögonen öppna.
Men föräldrarna är ändå uppmärksamma på bebisens behov och tar emot hjälpen de erbjuds, noterar handläggarna. Mamman och pappan får ta med sig sin dotter hem, mot att de lämnar drogtest dagen därpå.
En vecka senare ska proverna visa spår av amfetamin, hos båda föräldrarna.
Då är pappan redan häktad, misstänkt för grov misshandel av sin bebis, som ligger på intensivvårdsavdelningen med allvarliga skador.
Rättsläkaren som undersöker bebisen noterar i journalen: ”Huvudet är täckt av ett fem centimeter långt ljust hår”. Hjärnblödningen och skallfrakturerna, liksom svullnaderna och blåmärkena, har ett utseende som starkt talar för att de har uppkommit genom ”trubbigt våld”.
Generellt innebär den här typen av skada, enligt rättsläkaren, ”en beaktansvärd risk för dödlig utgång”.
Flickan vårdas på sjukhuset i en knapp vecka. Mamman upplevs drogpåverkad, enligt vårdpersonalen och polisen.
Nu kommer oron för bebisens liv och hälsa från flera håll, visar DN:s granskning.
På kort tid gör två poliser en orosanmälan till socialtjänsten. Liksom två läkare. Och SOS Alarm, barnakuten och vårdcentralen. Flera av dem anser att mamman inte ska vara ensam med barnet.
Socialtjänsten beslutar att bebisen ska följa med sin mamma hem.
Orosanmälan
Vid misstankar om att ett barn far illa rekommenderas alla att göra en anmälan till socialtjänsten. En orosanmälan kan göras anonymt.
Anställda på vissa myndigheter och som jobbar nära barn – som skola, förskola, tandvård, sjukvård – är enligt lag skyldiga att göra orosanmälningar vid tecken på missförhållanden.
Socialtjänsten ska därefter göra en skyddsbedömning.
Källa: Socialstyrelsen
Drygt tre veckor senare stoppas mamman i en bil, mitt i natten.
I baksätet sitter tre personer med varsin öl i handen, enligt polisens rapport. Mamman har inga pengar och ingen mat till bebisen, säger hon.
Patrullen misstänker att mamman är påverkad av narkotika. Ett drogtest bekräftar att det rör sig om amfetamin. Rättsmedicinalverket avfärdar senare att det skulle röra sig om narkotika från utskrivna läkemedel.
Den här septembernatten är hennes dotter hemma med två barnvakter, som är kända av polisen sedan tidigare. En av dem upplevs vara tydligt drogpåverkad, enligt patrullen.
Vid det här laget har Inspektionen för vård och omsorg fått kännedom om fallet, via ett anonymt tips. Också myndigheten har gjort en orosanmälan till Borlänge kommun, och inlett en tillsyn av socialtjänstens arbete.
I mitten av september beslutar Borlänge kommun att omedelbart omhänderta bebisen med stöd av LVU. Då har det gått nästan fem veckor sedan misshandeln.
LVU
Om ett barn riskerar att fara illa på grund av exempelvis omsorgsbrister, eller ett eget skadligt beteende, kan barnet omhändertas enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU.
LVU ger barnet möjlighet att få skydd, även om vårdnadshavare motsätter sig det. Beslutet fattas av domstolen.
Källa: Socialstyrelsen
Flickans ombud, advokat Weine Daniels, vill inte kommentera socialtjänstens hantering av fallet mer än att ”om pappan inte befunnit sig i lägenheten hade misshandeln inte hänt”.
Pappan dömdes i november till 2,5 års fängelse för bland annat grov misshandel av bebisen, misshandel av mamman, barnfridsbrott och ringa narkotikabrott. Mamman har åtalats för ringa narkotikabrott. Någon rättegång har ännu inte ägt rum.
DN har sökt socialnämndens ordförande Cecilia Rodin (S) i Borlänge kommun, som har avböjt en intervju med hänvisning till att hon inte svarar på frågor som berör ”enskilda ärenden”. I en generell kommentar på mejl skriver hon: ”Det är en stor tragedi och ett totalt misslyckande när ett barn far illa och samhället brustit i sitt ansvar att skydda dem”.
Mammans offentliga biträde, advokat Björn Henriques anser att det inte finns något ”över huvud taget att anmärka på när det gäller henne”.
– De påstår en massa som inte är sant. Hon verkar vara en hederlig person. De påstår att hon har använt narkotika, men det har hon inte. När polisen stannade bilen hade hon druckit från en Coca Cola-burk. Den kan ha varit spetsat med något.
Pappans advokat, Per Gisslén, säger att hans klient inte vill kommentera händelsen eller socialtjänstens hantering.
Flickan är i dag placerad i familjehem. Läkarna vet ännu inte hur hjärnskadorna kommer att påverka hennes liv.