Som DN rapporterat har staten ingen konkret plan för hur de svenska hushållen ska få mat på bordet vid allvarlig kris eller vid krig. Den livsmedelsberedskap som finns, är hos de privata företagen.
– Frågan är högt prioriterad i politiken, men inte tillräckligt högt. Vi är inte nöjda med den politiska handlingskraften från regeringens sida, säger Per Arfvidsson, vice vd på Lantmännen.
Det bondekooperativa företaget är störst på marknaden. Lantmännen kontrollerar omkring hälften av all lagringskapacitet av spannmål i Sverige, om man räknar bort lantbrukens sammanlagda lagring på gårdarna.
När regeringen och den ansvariga myndigheten Jordbruksverket talar om beredskapslager för spannmål planerar man inte att bygga nya, statliga lager i stor skala. I stället handlar det om att sluta savtal med privata företag, som Lantmännen, för så kallade omsättningslager.
– Förhoppningsvis är inte besluten jättelångt borta, men det måste fram pengar för lager kostar ju, säger Per Arfvidsson.
Jordbruksverket räknar med att det kan kosta allt från 1,6 miljarder kronor till 13 miljarder kronor. Detta beroende på hur länge lagren ska räcka och prisnivån vid inköp.
Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) sade nyligen i en intervju med DN att regeringen vill ha en stabil marknad och inte störa den med statliga inköp. Det innebär att statens inköp inte får vara för stora och genomföras för snabbt.
Utifrån Kullgrens resonemang bedömer Per Arfvidsson att det kan ta sex till åtta år att bygga upp statliga lager som räcker för tre månaders konsumtion i Sverige.
Hur långt räcker de lager som Lantmännen har?
– Efter skörd är lagret stort, men sedan exporterar vi det som vi inte behöver för våra egna industrier. Vi vill helt enkelt inte sitta på lager som vi inte har användning för och därför har vi ett så litet lager som möjligt.
Också inom oppositionen växer frustrationen. Centerns försvarspolitiska talesperson Mikael Larsson anser att regeringen måste snabba på frågan om omsättningslager för spannmål och insatsvaror.
– Det är inte helt lätt att bygga upp vår beredskap. Men just detta är lågt hängande frukter som inte kräver några större utredningar för att börja genomföra, säger han.
Hans intryck är att flera företag ligger i startgroparna och väntar på att regeringen ska sätta ned foten och avsätta pengar.
Läs mer:
Pandemin och kriget har prövat livsmedelsberedskapen – staten saknar fortfarande plan
Riksrevisionen kritiserar långsam satsning på civilförsvaret
