Vinnarna i fjolårets budget var de grupper som hade ersättningar som räknades upp med inflationen. Dit hör pensionärer med garantipension, och de som fick ersättningar från socialförsäkringarna och bostadsbidrag.
Årets vinnare är i stället löntagare som gynnas av höjt grundavdrag, höjd brytpunkt för statlig skatt, och ännu ett jobbskatteavdrag.
Men mest, räknat i kronor och ören, får de med de högsta inkomsterna. De gynnas av den höjda brytpunkten, jobbskatteavdraget och även av att den nedtrappning av avdraget som görs för höginkomsttagare med en inkomst på över 64 000 kronor i månaden slopas.
Finansminister Elisabeth Svantesson försvarade inriktningen på skattesänkningarna när budgetförslaget presenterades på torsdagsmorgonen. Hushållens konsumtion har fått stå tillbaka under åren med hög inflation och skattesänkningarnas syfte är att vända på det.
– Vi måste få igång tillväxten i ekonomin. Vi måst få i gång hjulen, som hon uttryckte det
Madeléne Falkenhäll, hållbarhetsekonom på Swedbank, tycker att det som utmärker förslaget är ett försök att i någon mån kompensera hushållen, både lönearbetande och pensionärer, för åren med hög inflation och krympande reallöner.
– Men den stora grejen är slopandet av avtrappningen av jobbskatteavdraget. Det är det som slår mest, säger hon.
Samtidigt påpekar hon att mycket av den förstärkning hushållen får är sådant som sker mer eller mindre automatiskt. Hit hör uppräckningen av grundavdraget och brytpunkten för statlig skatt.
Men Sharon Lavie, sparekonom på Lendo, tycker att budgeten är orättvis. Uträkningarna visar på en tydlig förlorare – den som inte jobbar får 0 kronor mer i plånboken än 2024.
I stället för stora skattesänkningar för höginkomsttagare så tycker Sharon Lavie att regeringen borde ha bland annat behållit nivån på det förstärkta bostadsbidraget, som i stället sänks. Vidare hade Lavie hellre sett höjda barnbidrag och underhållsbidrag och även att regeringen ”sett över” studielånen.
– Så att människor som lever på marginalen kan få lite mer i kronor. En skattesänkning för dem med 9 kronor i månaden gör ju ingen skillnad, säger hon.
En låginkomsttagare med 16 667 kronor i månadslön får en sänkning via jobbskatteavdraget med 9 kronor. Till det kommer att grundavdraget höjs vilket gör att den samlade effekten bli 60 kronor i lägre skatt i månaden nästa år.
För den som tjänar 125 000 kronor i månaden blir sänkningen nästan 900 kronor i månaden.
En skattesänkning tycker dock Lavie är bra – att de första 150 000 kronorna som sparats på ISK eller i en kapitalförsäkring, blir skattebefriade. Det stimulerar hushållen till ökat sparande.
– Ska man motivera människor till att vara bättre rustade till nästa gång ekonomin går dåligt så är det bra att det finns en bas i sparandet där man slipper att betala skatt, säger hon.
Shoka Åhrman, sparekonom på SPP, tycker dock att budgetförslaget är rimligt med tanke på att Sverige befinner sig i en lågkonjunktur.
– Räntehöjningarna och prisökningarna har drabbat alla och budgeten gynnar alla som arbetar och som sparar, säger hon
– Det här är första gången, för den här regeringen i varje fall, som budgeten läggs när inflationen ligger under målet. Det gör att den kan ta i, säger hon.
Åhrman menar att effekten också blir att hushållen både konsumerar mer och sparar med, vilket är bra för ekonomin, även om budgetförslaget ”i kronor räknat” gynnar hushåll med de högsta inkomsterna.
Men det finns en grupp som missgynnas – de som har blancolån. Ränteavdraget för dem trappas ner.
Läs mer: Tomas Ramberg: Revansch för folk med pengar
Läs mer: Hur har din ekonomi förändrats
