Förmögen elitist och övertygad europé – här är mannen som vill leda Tyskland

Friedrich Merz är å ena sidan en person som har fått mycket gratis.

Merz växte upp i en gigantisk stenvilla från 1700-talet i det natursköna Sauerland. Mamman var hemmafru – enligt vad Merz själv har berättat ”fanns hon alltid där för oss”. Pappan var domare och medlem i kristdemokratiska partiet CDU.

Så mycket borgerligare blir det inte, inte ens i Tyskland.

Å andra sidan har 69-årige Merz fått kämpa. Hela hans ungdom var ett enda uppror mot lärare och föräldrar.

– Jag började röka när jag var 14. Jag hade långt hår, körde motorcykel genom stan, vi drack öl på torget med mina kompisar, berättade Merz år 2018 för Tagesspiegel.

Merz blev relegerad i skolan på grund sitt dåliga uppförande och fick avsluta sin skolgång på en internatskola.

– Rektorn sade till mig: Du får en enda chans.

Den nästan två meter långa, stöddiga sextonåringen tog den.

Sedan dess har Merz blivit en annan person. Men sin arrogans har han aldrig helt lyckats dölja, vilket ofta har legat honom i fatet.

Föräldraupproret till trots skulle Merz visa sig ha ärvt sin pappas borgerliga övertygelse. Han blev intresserad av politik och gick med i CDU:s ungdomsorganisation som sjuttonåring. En stor roll spelade dåtidens politiska kultur. Det hörde till att ledamöterna i tyska förbundsdagen personligen regelbundet skulle träffa partimedlemmarna i sin valkrets.

– Varje fredag kväll kom vår ledamot i förbundsdagen hem till sin valkrets och rapporterade om vad som hade hänt i Bonn under veckan. ”Rapport från Bonn” hette det! Det är svårt att föreställa sig något sådant i dag, säger Merz och småskrattar i en intervju i podcasten Hotel Matze.

– Då var ju nyhetsgången inte så snabb. Politikerna måste berätta själva vad som hade hänt. Det blev alltid spännande debatter.

Debattera är något som Merz alltid har varit bra på; han är en erkänt skicklig retoriker. År 1989 blev han invald i EU-parlamentet, där han satt en period innan blev invald i förbundsdagen 1994. Han blev snabbt en av kristdemokraternas främst ekonomiska experter. Men Merz ville mer. Han ville nå så högt man kan: Förbundskansler.

Vägen dit var inte spikrak.

År 2000 valdes Merz till en av de tyngsta posterna inom partiet, nämligen ordförande för den kristdemokratiska gruppen i förbundsdagen. Två år senare visade det sig att Edmund Stoiber skulle manövrera ut CDU:s ordförande Angela Merkel som kanslerkandidat i valet. Merkel måste få en tung post som kompensation. Resultatet blev att Merz fick flytta på sig. Han degraderades till vice gruppordförande.

Tvekampen mellan honom och Merkel – hans långvariga antagonist – fortsatte. 2004 valde Merz att ge slaget förlorat och avgick som vice gruppordförande. Lite senare blev han medlem i det hemliga kristdemokratiska nätverket ”Andenpakt”, som bestod av inflytelserika, Merkelkritiska CDU-män.

År 2009 lämnade Merz både förbundsdagen och politiken för att bli styrelseproffs och lobbare. När Merkel aviserade sin avgång som partiordförande 2018 såg Merz sin chans att göra comeback. Han ställde upp i ordförandevalet, men förlorade mot Annegret Kramp-Karrenbauer.

Två år senare avgick hon. Merz ställde upp på nytt, men med knapp majoritet valde partiet Armin Laschet.

År 2021 gjorde CDU ett dåligt förbundsval. Laschet avgick, Merz kandiderade än en gång som ordförande. Tredje gången gillt – och det gick vägen.

Merz är i grund och botten elitist. Det märktes inte minst när han valde att lämna förbundsdagen 2009. Inom kort hade han blivit styrelsemedlem och konsult för globala storföretag, införskaffat två flygplan (som han flyger själv) och blivit mångmiljonär.

– Det är svårt för Merz att få vanliga väljare att känna närhet till honom. Det gäller framför allt unga och kvinnor. Han är för otillgänglig, konstaterar Uwe Jun, professor i statsvetenskap på universitetet i Trier.

Merz var i flera år styrelseordförande i Tyskland för den amerikanska fondförvaltaren Blackrock. År 2018 drogs Blackrock inför rätta för att ha varit med och planerat omfattande skattebrott. Merz själv anklagas inte för några oegentligheter, men kopplingen till Blackrock är en stämpel i hans panna.

Att försöka dölja hur rik han är ligger inte för Merz. År 2022 flög han sitt privatflyg till ön Sylt i Nordsjön för att delta i dåvarande finansminister Christian Lindners bröllop. Det ledde till en kritikstorm, eftersom klimatförändringen och koldioxidutsläppen engagerar många tyska väljare. Merzs svar: Mitt lilla plan konsumerar mindre bränsle än förbundsdagens tjänstebilar.

Inför tyska nyvalet den 23 februari leder Merz parti CDU opinionsmätningarna med 30 procent före tvåan AFD (22 procent).

Kristdemokraterna verkar ta hem det, men AFD har en stark valspurt på gång. Om CDU bildar regering efter valet kommer de sannolikt att tvingas göra det över blockgränserna, eftersom CDU inte kommer att samarbeta med AFD.

– Det här är Merz sista chans. Han är snart sjuttio, det är nu eller aldrig. Mycket handlar om vilken regering som bildas efter valet. Han måste ju ha en stark position för att kunna genomdriva vad han vill, säger professor Uwe Jun.

Den troligaste partnern är socialdemokraterna, som just nu ligger trea med 16 procent. De grönas (13 procent) offensiva Ukrainapolitik ligger visserligen närmare Merz än socialdemokraternas, men CDU:s unionsparti CSU:s ordförande Markus Söder har kategoriskt uteslutit regeringssamarbete med De gröna.

Vad Merz vill är klart. Liberaliserad ekonomi, restriktiv migrationspolitik, starkare EU, vapen till Ukraina.

– Bland annat vill han kunna stoppa asylsökande redan vid gränsen. Det bryter mot EU:s förordningar, men Merz vill ändra på dem. Det är tänkbart att han lyckas eftersom han troligen får länder som Österrike och Italien med sig, konstaterar Uwe Jun.

Samtidigt är Merz övertygad europé, på ett sätt som skiljer honom från nuvarande förbundskansler Olaf Scholz.

– Han vill att Tyskland ska ha en ledande roll inom EU och återuppliva den fransk-tyska axeln. Dessutom vill han aktivt stöda Ukraina. På den punkten bromsas Scholz av sitt eget parti. Det dilemmat har inte Merz, konstaterar professor Jun.

Tysklands största problem är ekonomin. Den tyska industrin, Europas ekonomiska motor, knäar. Uwe Jun förutspår omfattande liberaliseringar.

– Det blir marknadsekonomiska reformer och skattelättnader för företag. Merz har stort stöd när de gäller att stärka den tyska konkurrenskraften. Men allt beror på med vem han lyckas bilda regering.

Merz vill avskaffa eller starkt begränsa sociala förmåner, vilket kommer att väcka kritik. Att kritiseras är dock Merz van vid. Bara han kommer så långt.

Det blir en nervös väntan fram till 23 februari.