Dag Andersson jobbade länge vid den så kallade riksmordkommissionen där han var engagerad i fall som mordet på Carolin Stenvall i Gällivare, polismorden i Malexander och mordet på Engla Höglund.
De sista stora uppdraget var som spaningsledare i Palmegruppen och han gick i pension precis innan Krister Petersson 2017 efterträdde Kerstin Skarp som ansvarig åklagare.
I dag, efter överåklagare Lennart Gunés besked att det inte finns underlag för att peka ut Engström som gärningsman, säger Dag Andersson:
– Vi gick igenom de uppgifter som fanns om Engström och kom väl underfund med att det enda man kunde säga var att visst fanns det konstigheter om när han lämnade arbetsplatsen på Skandia och sedan återkom en stund efter mordet, men inte alls så att man kunde peka ut honom som gärningsman.
Ansvarig åklagare 2016, innan hon överlämnade till Krister Petersson, var alltså Kerstin Skarp. DN har tidigare i år sökt henne för frågor om utredningen, men hon har då inte återkommit.
– Jag fick uppfattningen att Kerstin inte hade prio på Stig Engström som gärningsman, säger Dag Andersson.
Han säger också att han, när det blev känt under våren 2020 att chefsåklagare Krister Petersson skulle meddela ett besked om förundersökningen, trodde att det skulle lämnas information om det som kallats Sydafrikaspåret, alltså att den dåvarande apartheidregimen skulle ha legat bakom mordet på statsministern 1986 för dennes stöd till ANC.
Det spåret hade varit ett fokus för utredningen långt tidigare, särskilt efter att en tidigare överste i den sydafrikanska säkerhetstjänsten, Eugene de Kock, vittnat i domstol i Pretoria 1996.
I domstolen sa han, liksom i förbifarten, om fyra ANC-aktivister som skulle ha mördats av hans grupp agenter.
– De fick samma öde som Olof Palme.
Det ledde till att både åklagare och spaningsledare i Palmeutredningen åkte ner från Stockholm men medförde aldrig några formella brottsmisstankar. Sydafrikaspåret analyserades också av den så kallade granskningskommissionen 1999.
Under presskonferensen 2020 då man berättade om beslutet att utredningen skulle läggas ner sa spaningsledaren Hans Melander att han personligen tyckte att Sydafrikaspåret var ”ett ganska intressant uppslag” med ”en ganska konkret motivbild”
– Flera har tagit kontakt med oss och har haft intressanta synpunkter, men tyvärr finns inte så mycket konkret att ta på man kan göra någonting åt det, sa Melander.
Senast spåret var aktuellt i media var 2020 då brittiska tidningen The Guardian skrev att utredare Sverige i mars samma år i Pretoria tagit emot en dossier med uppgifter från den sydafrikanska säkerhetstjänsten. Uppgifterna fick då ingen officiell bekräftelse.
Nu säger Dag Andersson att de hade fått in nya uppgifter om just Sydafrika tiden innan han gick i pension.
– Vi hade andra uppslag som vi prioriterade mer, Sydafrika var ett som vi inte hann bearbeta färdigt egentligen.
Byggde det på ny information eller sådant ni plockat upp från arkivet?
– Vi fick in mer uppgifter på slutet. Ja, det fanns som sagt en hel del uppgifter sen tidigare, men det som kom in senare hann vi inte studera.
Exakt vad det handlade om vill inte Dag Andersson gå in på.
– Det kom bland annat uppgifter från en person som hade jobbat tillsammans med Olof Palme, han hade en tjänst i Sydafrika, säger Dag Andersson.
Torsdagens besked från överåklagaren förvånar honom inte. Han säger också att det vore bra om tekniken gått framåt, som kring dna, att utredningen skulle kunna drivas vidare.
