Det är snart mors dag och tankarna går till alla småbarnsmammor. Hur har de det? Sociologen Ida Öun har undersökt jämställdheten i barnfamiljer under många år. År 2020 kom hennes och Anne Grönlunds stora undersökning om vad de sociala reformerna har betytt för familjerna. Hon har även gjort komparativa undersökningar där hon har tittat på normer i andra europeiska länder och jämfört med Sverige.
– I många europeiska länder är hemmafruidealet fortfarande starkt. Eller att pappa jobbar heltid och mamma deltid. Men i Sverige är hemmafruidealet inte aktuellt alls. Den mest konservativa normen här är att mamman jobbar deltid och pappan jobbar heltid.
Men när normen, föreställningen om hur det ska vara att leva familjeliv, inte rimmar med vardagen skapas konflikter i vardagen och stress.
– I Sverige tycker många att lite kortare arbetstid för både mamman och pappan är ett ideal. Men sedan är det inte lätt för individer att få till det i vardagen, i de strukturer vi har och med en könad arbetsmarknad, säger Ida Öun.
Ida Öuns forskning visar att de familjer i Sverige som är jämställda hemma klarar att parera och där blir mammorna mindre stressade. Men även i heterosexuella förhållanden där båda jobbar deltid är mammorna mer stressade än papporna om barnen är för länge på förskolan.
– En stor majoritet av föräldrarna i vår undersökning tycker att det är bra kvalitet i förskolan. Men de flesta håller med om att man ska sträva efter att begränsa förskoletiderna. Man vill ha kvalitetstid tillsammans med barnen. Det uttrycker både kvinnor och män, säger Ida Öun och fortsätter:
– Men det är mammor som lyfter fram att de vill hantera stress genom att hålla nere tiderna på förskolan. Mammor känner stress över att hämta tidigt. Pappor gör det inte i samma utsträckning.
Visar din forskning att det är en kapplöpning mot att hämta tidigt?
– Nej, jag är inte säker på det. Folk förhåller sig till den här normen att hämta tidigt. Men vissa säger också att de är kritiska till den, säger Ida Öun och fortsätter:
– Vi har sett i vårt enkätmaterial att medianen för ett barn på förskolan i åldern 3-6 år är 36,9 timmar i veckan och det är ju mer tid än om man skulle hämta klockan tre.
Sveriges kommuner och regioner, SKR, undersökte vistelsetiden i 29 kommuner i en rapport från 2024. Den visade ungefär samma resultat. Barnen var på förskolan i genomsnitt 7,3 timmar de dagar de var närvarande. Vistelsetiden på förskolan var som lägst i socioekonomiskt belastade områden. Inte så underligt kanske, eftersom behovet av barnomsorg minskar om du inte har ett arbete.
De föräldrar som har arbete har olika förutsättningar. En del har arbeten där man måste vara på plats, andra kan ibland arbeta hemifrån. En del arbetar skift, andra under kontorstid.
Att mammor arbetar deltid är en strategi för att hålla nere tiden. Men även om båda arbetar heltid kombineras det med kortare tid i barnomsorg – om föräldrarna kan gå omlott och dela på hemansvaret. Eller om föräldrarna har flexibla scheman eller jobbar skift.
Om båda föräldrarna är måna om sina barn, vill begränsa tiden på förskolan och ha mer kvalitetstid med barnen. Varför är det då bara mammorna som känner stress över att hämta tidigt?
– Vi har tolkat det som att mammorna känner ett större ansvar för familjelivet generellt, svarar Ida Öun.
Läs mer:
Johanna Frändén: Svenskorna är på gränsen till mammanbrott