Naturvårdsverket har tidigare fått i uppdrag att tillsammans med Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk och Havs- och vattenmyndigheten ta fram förslag till så kallade reviderade referensarealer.
I och med att naturrestaureringslagen trädde i kraft i augusti i år får nu dessa referensarealer en större operativ betydelse, eftersom lagen innehåller flera bindande och tidsbestämda mål som knyts direkt till referensarealerna.
Fakta.Det här är referensarealer
● Referensarealer kan förenklat beskrivas som referensvärden för hur stor areal det behövs av en viss naturtyp för att säkerställa att naturtypen och dess typiska arter ska finnas kvar och vara livskraftiga på lång sikt.
● Begreppet har använts av EU sedan 2004 och fick en juridisk definition i EU:s naturrestaureringslag, som trädde i kraft i år.
● Ekologisk forskning har visat att om mer än cirka 80 procent av en livsmiljö försvinner, så blir det svårt att säkerställa den långsiktiga överlevnaden.
● Det betyder att minst 20 procent av livsmiljöerna behöver finnas kvar.
● Referensarealerna har därför ofta satts till 20 procent av den ursprungliga arealen av respektive naturtyp. Detta kallas för ett ekologiskt tröskelvärde.
● Vart sjätte år ska alla EU:s medlemsstater rapportera bevarandestatus för de arter och naturtyper som pekas ut i EU:s art- och habitatdirektiv. Nästa rapportering ska ske under 2025.
Källa: Naturvårdsverket
Uppdraget redovisades i mars i år. Men i klimat- och näringsdepartementets nya regleringsbrev till Naturvårdsverket går regeringen emot sina expertmyndigheters bedömning av hur stora referensarealer som Sverige ska rapportera. Enligt ett pressmeddelande som regeringen skickade ut under fredagseftermiddagen ”får Naturvårdsverket i uppdrag att göra en återhållsam rapportering 2025”.
För skogliga naturtyper har regeringen beslutat att Sverige ska rapportera in de arealer som bedömdes finnas år 1995, det vill säga det år då Sverige gick med i EU.
Torbjörn Ebenhard, forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och förhandlare på EU-nivå vid miljömötet COP15, är starkt kritisk till beslutet:
– Detta är ett medvetet och systematiskt försök att sätta naturrestaureringslagen ur spel när det gäller både skog och hävdade gräsmarker i Sverige. Det finns inget som tillåter att man godtyckligt sätter en gynnsam referensareal utgående från vad som fanns ett givet årtal, utan någon analys av vad som faktiskt säkerställer långsiktig livskraft hos livsmiljötypen och dess typiska arter. Det saknas vetenskaplig grund för Naturvårdsverket att rapportera något sådant till EU, säger han.
Även Världsnaturfonden och Naturskyddsföreningen är kritiska och menar att regeringen försöker kringgå naturrestaureringslagen.
– Det här är ett sätt att omintetgöra centrala delar av naturrestaureringslagen, och saknar helt förankring i restaureringslagens juridiska definition av gynnsam referensareal. Regeringens agerande hotar inte bara genomförandet av naturrestaureringslagen utan i förlängningen hela det kunskapsbaserade naturvårdsarbetet, säger Jörgen Sundin, sakkunnig i biologisk mångfald på Naturskyddsföreningen.
Den naturtyp som skulle ha fått störst betydelse om expertmyndigheternas rekommenderade bedömning följdes är så kallad västlig taiga, eller barrnaturskog. Det är den dominerande skogstyp som finns i Sverige om skogen får utvecklas fritt.
– Nu säger regeringen att Sverige ska rapportera de arealer vi hade vid EU-inträdet, vilket betyder att vi inte behöver återetablera en enda hektar av den här naturtypen fram till 2050. Jag tror inte att EU-kommissionen kommer att godta detta, säger Jörgen Sundin.
I regleringsbrevet får Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen också i uppdrag att se över vägledningen för västlig taiga och näringsrik granskog så att man inte ”går utöver miniminivån” i art- och habitatdirektivet.
Art- och habitatdirektivet omfattar naturtyper och arter som anses skyddsvärda i ett europeiskt perspektiv, och för vilka EU:s medlemsstater ska bibehålla eller återställa en gynnsam bevarandestatus.
DN har sökt klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L), men fått svaret att hon inte är tillgänglig.
– Naturvårdsverket är en av våra viktigaste myndigheter, och ska vara pådrivande och samlande i arbetet för miljön och klimatet. Naturvårdsverket har ett tungt ansvar för att våra naturresurser förvaltas hållbart, även ur sociala och ekonomiska perspektiv. Bioekonomin är avgörande för Sverige. Utan naturen har vi ingenting, säger hon i regeringens pressmeddelande.
Även landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) motiverar beslutet i pressmeddelandet:
– För skogliga naturtyper ska den faktiska arealen vid Sveriges EU-inträde år 1995 rapporteras. Regeringen värnar svensk konkurrenskraft, säger han.
Läs mer:
Intern strid på Naturvårdsverket: ”Vi agerar ovetenskapligt”
EU-lag för att rädda förstörd natur godkänns – mot Sveriges vilja
