Det senaste decenniet har Kina storsatsat på tekniker kopplade till den gröna omställningen, med kraftiga statliga subventioner till en rad nyckelindustrier
– Solceller är det tydligaste exemplet, där vi hade en europeisk industri som i princip helt konkurrerats ut av Kina. Liknande trender syns inom elbilar och batterier, säger Henrik Wachtmeister, forskare inom globala energisystem vid Uppsala universitet.
Men även vindkraft är ett sådant område. I en ny rapport från Nationellt kunskapscentrum om Kina vid Utrikespolitiska institutet varnar Henrik Wachtmeister för att Kinas dominans på sikt kan utgöra ett hot mot den europeiska vindkraftsindustrin och den svenska energiförsörjningen.
– Europa har en väldigt stark vindkraftsindustri men som nu har hamnat i ekonomiskt blåsväder samtidigt som Kina kommer väldigt starkt, säger han.
Kina producerar i dag uppskattningsvis 70 till 80 procent av flera nyckelkomponenter för vindkraftsturbiner, och står för nästan 100 procent av raffineringen av sällsynta jordartsmetaller som är nödvändiga för många turbintyper.
Ett kinesiskt exportstopp på dessa skulle kunna få stora konsekvenser.
– Den stora risken är beroendet av kinesiska leverantörskedjor, och att det i förlängningen kan användas på olika sätt, bland annat genom att den europeiska vindkraftsindustrin konkurreras ut på ojämna villkor, säger Henrik Wachtmeister och fortsätter:
– Om det bara handlade om vindsektorn vore det en sak. Men om Europa tappar flera kritiska sektorer till Kina är det en mycket större risk på längre sikt.
Varför är det problematiskt?
– Dels för att Europa vill behålla en inhemsk kvalificerad industri som genererar arbetstillfällen, men främst eftersom att det handlar om strategiska sektorer som energiproduktion. Tappar man dessa kan man teoretiskt sätt hamna i en beroendeställning som kan användas för politisk påverkan.
Statskontrollerade kinesiska företag har också tagit en allt större ägarandel av den svenska vindkraften. För tre år sedan besökte DN vindkraftsparken Markbygden som delvis ägs av China General Nuclear Power Group, CGN. Bolaget är svartlistat av USA, anklagat för att ha stulit teknologi för militärt syfte.
Kinesiska statsägda företag kontrollerar i dag 10,4 procent av Sveriges vindkraftskapacitet vilket motsvarar 3,4 procent av den totala elproduktionen, enligt rapporten. Även om det kan betraktas som en risk i ett läge där de bilaterala relationerna blir allt sämre anser inte Henrik Wachtmeister att det är den största faran.
– Även om det användes i fientligt syfte, att man slutade producera el, skulle det inte få så stor effekt. Kina skulle också förlora väldigt mycket på det, vilket gör det ganska osannolikt. Däremot finns det problem om ägarskapet skulle bli större.
Inom EU pågår redan flera initiativ för att stärka självförsörjningen av kritiska jordartsmetaller inom unionen och skydda strategiska sektorer, exempelvis importtullar på kinesiska elbilar. Henrik Wachtmeister menar att ett liknande synsätt för att skydda den inhemska vindkraften kan vara motiverat.
– Det finns många goda skäl att fortsätta handla med Kina, men samtidigt ha mål och åtgärder för hur mycket som ska vara producerat inom Europa för strategiska sektorer. Kommande koldioxidtullar kan hjälpa till att jämna ut spelplanen, men ytterligare riktande tariffer som vi sett för elbilar kan även komma att införas i vindkraftssektorn.
Fakta.Om rapporten
Rapporten om Kinas närvaro i den svenska vindkraftssektorn bygger på intervjuer med sex icke-namngivna branschexperter samt information från en rad öppna källor.
