En av de få platserna på jorden som inte har värmts upp de senaste decennierna ligger i havet strax söder om Grönlands södra spets. Platsen, som kallas ”the cold blob”, har i stället blivit markant svalare.
Förklaringen finns framför allt i att ofattbara mängder smältvatten från Grönlandsisen har runnit ut i havet – i genomsnitt med runt sju miljarder badkar om dagen.
Nu riskerar allt detta smältvatten att störa ett av de tre stora cirkulationssystemen i världshaven; det som kallas AMOC, Atlantic meridional overturning circulation, där golfströmmen är en del.
– Systemet är känsligare än många förstår. AMOC har kollapsat ett antal gånger senaste 100 000 åren, säger Johan Rockström, professor i jordsystemlära och föreståndare för klimatforskningsinstitutet Potsdam i Tyskland.
Han är en av huvudförfattarna till en sammanställning av de senaste årens viktigaste insikter inom klimatforskningen som publiceras på måndagen.
Rapporten är ett medskick till förhandlarna vid klimatmötet COP29, som inleds den 11 november i Baku i Azerbajdzjan – och en av de viktigaste insikterna det senaste året rör just AMOC och golfströmmen, enligt sammanställningen.
– Det är något som händer i haven just nu som vi inte kan förklara fullt ut. Uppvärmningen av ytvatten ökar och vi ser en inbromsning av värmeutbyte i Nordatlanten. Flera vetenskapliga publikationer visar att vi inte kan utesluta en kollaps, säger Johan Rockström.
Det sistnämnda har också fått 48 klimatforskare, bland andra Johan Rockström och den välkända klimatforskaren Michael Mann, att skriva ett öppet brev till Nordens regeringar inför Nordiska ministerrådet som inleds på måndagen i Reykjavik på Island.
”Vi känner att det är brådskande att uppmärksamma nordiska ministerrådet på den allvarliga risken för en stor förändring i cirkulationen i Atlanten. En serie vetenskapliga studier de senaste åren indikerar att risken hittills har varit gravt underskattad. En sådan förändring i cirkulationen skulle ha förödande och oåterkalleliga effekter, särskilt för de nordiska länderna, men också för andra delar av världen”, skriver forskarna i brevet.
Johan Rockström poängterar att sannolikheten för en kollaps av golfströmmen de kommande decennierna fortfarande är liten – men att det är riskabelt att enbart prata om sannolikhet.
– Jag och de andra forskarna säger inte att AMOC är på väg kollapsa, men vi säger att vi inte kan utesluta en kollaps, säger han, och fortsätter:
– Det är anmärkningsvärt att politiska ledare i Skandinavien inte tar detta på allvar, det avgör om vi kan ha moderna välfärdsstater i Norden över huvud taget. Om det finns forskning som säger att vi inte kan utesluta en kollaps, till och med inom de närmaste 100 åren, borde man göra allt för att undvika att det sker.
Underskattning av klimatförändringarnas konsekvenser går som en röd tråd genom rapporten om de viktigaste insikterna i klimatforskningen. En annan rör det som kallas extrema våttemperaturer, alltså kombinationen av extrem hetta och hög luftfuktighet, som blir allt vanligare. Extrem våttemperatur är direkt livsfarlig, även under korta perioder. Här pekar rapporten på det snabbt ökade behovet av beredskap och varningssystem i de värst drabbade regionerna.
Rapporten lyfter också fram att minskade luftföroreningar visserligen gynnar människors hälsa, men att det också finns tecken på att det kan accelerera den globala uppvärmningen eftersom partiklar i atmosfären kan reflektera bort solljus genom det som kallas global dimming. Här har forskning på senare tid visat att de tuffare utsläppskrav på fraktfartyg som infördes 2020 kan ligga bakom en del av den senaste tidens extremt höga globala temperaturer.
Det finns också ljusglimtar – som att utvecklingen inom AI har potentialen att hjälpa världen bygga mer motståndskraftiga städer. Men den viktigaste slutsatsen i rapporten är, enligt Johan Rockström, dessvärre en annan.
– Forskningen visar entydigt att vi är på väg mot en klimatkatastrof. Just nu följer vi en väg som på många sätt kommer att leda till ohanterliga klimatkonsekvenser, säger han.
Lista.De 10 viktigaste insikterna i klimatforskningen det senaste året
1. Utsläppen av växthusgasen metan har ökat kraftigt sedan 2006, främst på grund av utvinning och användning av fossila bränslen, hantering av avfall och jordbruk.
2. Minskade luftföroreningar gynnar folkhälsan men ger också färre aerosoler som kan reflektera bort solljus, vilket snabbar på den globala uppvärmningen.
3. Mer och värre extremhetta gör mer av planeten
obeboelig.
4. Klimatförändringarna ger hälsoskadliga effekter särskilt på gravida kvinnor, ofödda barn och spädbarn.
5. Förändringarna i havet får förödande effekter, med risk för en kollaps av strömsystemet AMOC där golfströmmen är en del.
6. Amazonas pressas närmare kritiska trösklar, vilket ökar risken för
storskalig kollaps av regnskogen till savann.
7. Kritisk infrastruktur är allt mer sårbar för klimatförändringarnas effekter, bl a på grund av värre extremväder. AI kan användas för att förbättra motståndskraften.
8. Ny forskning ökar kunskapen om hur man bygger städer som är motståndskraftiga mot klimateffekter.
9. Geopolitiska spänningar samt sociala och miljömässiga effekter i fattiga länder riskerar att förvärras när efterfrågan på strategiska mineraler för klimatomställningen växer.
10. Upplevd rättvisa är en nyckelfaktor för allmänhetens acceptans av klimatpolitiken. Att ignorera medborgarnas oro ger bränsle till motstånd.
Läs mer:
FN-rapport: världen på väg mot 3,1 graders uppvärmning
Svalbard smälter – här går uppvärmningen snabbast i världen
Utsläppen i Sverige ökar kraftigt
