Inkomstskillnaderna växer i Sverige. Faktum är att de inte har varit så stora sedan åtminstone 1975 då mätningarna började göras. Det visar statistik från SCB som presenterades i början av året.
Enligt datan får drygt en tiondel av befolkningen hela 28 procent av den disponibla inkomsten i Sverige. Samtidigt delar den halva av befolkningen som tjänar minst på 29 procent av inkomsterna.
– Framför allt de rika blir ännu rikare. Deras inkomst växer snabbast vilket kan kopplas till deras intäkter från kapital och förmögenhet, samt avskaffandet av förmögenhetsskatten 2007. Samtidigt har många av välfärdsprogrammen stramats åt, säger Rense Nieuwenhuis på Stockholms universitet.
Han är nederländsk men bor numera i Sverige för att bedriva sin forskning som framför allt fokuserar på de människor som befinner sig längst ner i det ekonomiska systemet.
– Människor som lever i fattigdom lever kortare liv och fler år med dålig hälsa. De blir i större utsträckning sjuka, medan högutbildade ofta lever längre varav fler år med god hälsa.
Det finns flera anledningar till detta. Bland annat påverkar livsstilen och nivån av stress, som tenderar att vara högre hos dem som är fattiga.
Ekonomisk ojämlikhet drabbar inte bara den enskilde individen. I ett större perspektiv kan den även vara skadlig för ett samhälle i stort.
– Det gäller inte specifikt Sverige, men generell forskning visar att ojämlika samhällen kan underminera människors förtroende för varandra. Om det finns höga nivåer av ojämlikheter i samhället – och där tycker jag inte att vi är i dag – kan det till och med underminera demokratin.
Statistik från SCB visar att det finns ett samband mellan fattigdom och utländsk bakgrund. Till exempel är det nästan sex gånger vanligare att barn med utländsk bakgrund lever med låg inkomststandard än barn med svensk bakgrund. Sverige är dessutom ett av länderna i EU med störst skillnad mellan inrikes- och utrikesfödda vad gäller materiell och social fattigdom.
Rense Nieuwenhuis ser främst två metoder som kan minska den ekonomiska ojämlikheten i det svenska samhället.
– Framför allt behöver välfärden stärkas; a-kassan, sjukersättningen och ekonomiskt bistånd, bland annat. Vårt sociala skyddsnät har blivit mer otillgängligt och ersättningsnivåerna har minskat. Vi skulle behöva införa en mer jämlik beskattning. Problemen är komplexa och det här är inte en lösning på allt, men det skulle specifikt hjälpa dem med lägre inkomst.
