Barnafödandet har sjunkit i Sverige under flera år och i fjol hamnade det så kallade födelsetalet under 1,5 barn per kvinna, vilket är den lägsta nivån som Statistikmyndigheten SCB noterat.
Det är inget nytt att födelsetalet svänger men det som är nytt är att nedgången varit ihärdig och långvarig. Och att det dessutom har skett samtidigt med en stark konjunktur och stigande reallöner.
Bebisbristen
Aldrig har det fötts så få barn i Sverige. I en rad artiklar skildrar DN orsaker och konsekvenser av bristen på barn.
Sannolikheten för en kvinna som lever i ett förhållande att få ett första barn har fallit med mer än 20 procent mellan 2010–2018. Nedgången har fortsatt sedan dess vilket är huvudförklaringen till bottenrekordet i barnafödande förra året, enligt Glenn Sandström.
Sandström är docent i historia vid Umeå universitet och forskar om demografiska förändringar. Han är med i ett projekt som ska försöka förklara varför födelsetalen sjunker.
– Nedgången sparkade i gång ordentligt runt 2010, i samband med Lehmankraschen och dess efterverkningar, berättar han.
Det var den globala finanskrisen med stigande arbetslöshet som fick till följd att barnafödandet sjönk. Det här är ett typiskt mönster för svensk del – att få barn har under hela 1900-talet varit starkt förknippad med ekonomiska konjunkturer.
Men när konjunkturen från 2010 vände uppåt igen steg inte födelsetalen.
– 2010 bryts sambanden och vi har ännu inte koll på vad som har ägt rum. Annat än att det är inte de traditionella ekonomiska faktorerna som spelat en roll, säger Sandström.
Att födelsetalen viker enstaka år är inget problem. Glenn Sandström påpekar att under 1990-talskrisen var födelsetalet nere under 1,55.
– Så det är ingen jättelik skillnad jämfört med då. Och vi är inte nere på de tal vi ser i Sydostasien, som ett barn per kvinna i Sydkorea till exempel. Eller i Spanien, Italien och Japan där man kan se tal som 1,1 eller 1,2 barn per kvinna.
När sådana tal blir bestående betyder det i praktiken att generationerna nästan halveras i storlek.
– Tvåbarnsgränsen är den magiska gräns där en barngeneration blir lika stor som föräldragenerationen. Går man över det får man tillväxt, går man väsentligt under det får man krympande generationer av yngre och expanderande grupper av äldre i samhället, säger Sandström.
Varför barnafödande inte längre kopplas till konjunkturen är oklart. Men det finns några försiktiga, preliminära svar.
– Det som verkar vara drivande är förändrade attityder, säger Sandström.
– Det vi ser tidigt i forskningen är att det är en större andel av kvinnor födda 1985 och senare som förblir barnlösa än tidigare generationer. Viljan att skaffa barn har sjunkit under de senaste 10–15 åren, tillägger han.
I en stor enkät 2012 svarade 10,6 procent av barnlösa kvinnor i fertil ålder att de inte planerade att skaffa barn. När samma fråga ställdes till barnlösa kvinnor 2021 var det 18,3 procent som gav samma svar.
Det är just inställningen till barn som skiljer ut dessa kvinnor från tidigare generationer.
– De flyttar i hop i lika stor utsträckning och de har inte mer instabila relationer än tidigare generationer, säger Sandström.
Det finns en till skillnad mellan de som vill ha barn och de som väljer bort dem. I den senare gruppen är det vanligare med en mer allmän pessimism om framtiden.
– Det handlar om oro för demokratisk tillbakagång i västvärlden, geopolitisk oro och krig och ökad politisk polarisering. Och oro för det som upplevs som en oförmåga hos politikerna att komma med lösningar på klimatkrisen, säger Sandström.
– Men också en misstro mot institutionerna. Hur kommer sjukvården vara när mina barn växer upp? Hur kommer skolan att vara, tillägger han.
Men forskarna vill även studera en annan faktor: den psykiska ohälsan.
– Vi har haft en kraftig ökning av psykisk ohälsa i de här generationerna, alltså de som är födda från 1985 och framåt. Förskrivning av antidepressiva läkemedel har mer än fördubblats sedan 2010 bland kvinnor i barnafödande ålder.
Fakta.Så mäts barnafödande
Det finns ett antal begrepp som används för att mäta ett lands befolkningsutveckling.
Nativitet är måttet som mäter antalet levande födslar per år och per 1000 personer i befolkningen.
Summerad fruktsamhet är antalet födda barn i relation till antalet kvinnor i barnafödande ålder. I fjol var det 1,45 barn per kvinna – den lägsta nivå som någonsin uppmätts i Sverige.
Fertilitet är det samma som förmågan att få barn. Kvinnor är som mest fertila i åldrarna 18–25 och mäns förmåga är som bäst under 35.
Demografisk transition är en modell som beskriver utvecklingen under industrialiseringen från höga födelse- och dödstal till låga tal. Modellen förklarar både den kraftiga befolkningsutvecklingen som skedde under 1800- och 1900-talen, men också den stagnerande, eller till och med krympande befolkningstalen i en rad rika länder.
Källa: SCB
– Och vi vet från forskning i Finland att det har en påtaglig effekt om man väljer att bli förälder eller inte om man är diagnosticerad med psykisk ohälsa. Och det är väl inte så konstigt. Om man knappt orkar med sig själv, hur ska man då orka med att vara förälder, säger Sandström.
En tredje faktor som kan spela in är bostadsmarknaden.
– Prisökningarna har varit väldigt höga i många länder inte minst i Sverige. Det har blivit svårare att flytta hemifrån och det är svårare att gå från en liten bostad till en större bostad.
Glenn Sandström tror dock inte att läget på bostadsmarknaden är en jättestor orsak till de låga födelsetalen. Mönstret är den samma i stad som i landsbygd, bland lågutbildade som högutbildade.
Vad kan politiken göra för att ändra på detta?
– Att ingjuta framtidshopp är förmodligen svårt, men kanske är det en av de saker som behövs för att vi ska få mer positiva fertilitetsintentioner bland unga, säger Sandström.
Läs mer:
Fakta i frågan: Varför föds så få barn?
Byggrapport: Minskat barnafödande påverkar inte bostadsbristen
Alexandra steriliserade sig: ”Ekonomin är en av orsakerna”
Kinas kvinnor föder rekordfå barn – befolkningen sjunker
