Ett förundersökningsprotokoll, med bland annat förhör och vittnesuppgifter ur en polisutredning, blir i dag som huvudregel offentligt när åklagaren väcker åtal. Det innebär att både journalister och privatpersoner kan ta del av utredningen före en rättegång.
Fredrik Wersäll föreslår nu att förundersökningsprotokollet ska vara sekretessbelagt ända fram till domen i en första instans. Han har sett många exempel på att offentliga uppgifter används för att utöva påtryckning.
– Man tar kontakt med vittnet och säger ”Hörru du, jag är medveten om att du säger på det här sättet. Ska du verkligen vidhålla de uppgifterna”. Eller så tar man kontakt med målsägaren och säger ”jag har har läst vad du sagt och avråder dig från att ställa upp i domstolen”.
Wersäll medger att det blir en minskad insyn, till exempel för journalister vid granskning av rättsväsendets arbete.
– Men det är en tidsmässig minskning. Insynen är hundra procent när det kommit en dom, säger Wersäll.
Det är ändå en stor skillnad att få insyn vid ett åtal än efter en fällande dom – hur ser du på det?
– Du har fullständig insyn i vad åtalet omfattar i form av stämningsansökan. Du har fullständig insyn i domstolsprocessen. Du har alla gånger väldigt stora möjligheter att följa målet där.
Enligt justitieminister Gunnar Strömmer (M), som tog emot utredningen, har åklagare vittnat om att förundersökningsprotokollet används som underlag för att påverka personer. Detta sker under perioden från åtal till rättegång, enligt Strömmer.
– Vi vet också att kriminella använder förundersökningsprotokollen som underlag för att kartlägga brottsoffer i hämndaktioner. Det är en realitet och får väldigt negativa konsekvenser eftersom det blir svårt att skydda utsatta aktörer i rättsprocesserna.
Ser du problemet med den minskade insynen?
– Utan tvekan. Det tar utredningen på stort allvar och jag utgår från att det kommer att belysas ordentligt i remissomgången. Det man kan ta fasta på är förstås att det inte handlar om att sekretessbelägga för all framtid utan om tidpunkten när underlaget ska bli offentligt, säger Strömmer.
Wersäll har även tittat på det nya kronvittnessystemet, strafflindring för den som bidrar att någon döms för brott, och föreslår inga ändringar. Han ser däremot att det kan utnyttjas med effektivt, men hänvisar detta till att systemet är nytt. Det infördes i juli 2022.
Redan i höstas lade Wersäll fram ett förslag från samma utredning, om att vittnen ska kunna vara anonyma. Det fick skarp kritik från flera håll, bland annat från Lagrådet, som avstyrkte förslaget. Det förslaget bereds nu på departementet.
– Det arbetet fortgår och vi återkommer under hösten med hur vi går vidare, säger Gunnar Strömmer.
Läs mer:
Varningen: Regeringens brådska kan ge sämre lagar
Prisad kriminolog om våldsspiralen i Sverige: Polisen måste synas på gatorna
