Vindkraft till havs har en stor potential att bidra till elektrifieringen. Utmed den långa svenska kusten finns många ställen som ger goda förutsättningar. Ändå har Sverige halkat efter grannländerna. Ett skäl är att prövningen ser annorlunda ut här.
Den svenska processen är oförutsägbar, vilket leder till att stora resurser läggs ner på projekt som i slutänden ändå får nej. Avslagen kan bero invändningar från till exempel försvarsmakten eller berörda kommuner.
För att råda bot på detta tillsatte regeringen förra året en utredning med uppdraget att föreslå ett helt nytt system. Förslagen landade på fredagen på klimatminister Romina Pourmokhtaris (L) bord.
– Huvudproblemet i dag är att avgörandet kommer väldigt sent i processen. Det löser det nya systemet, säger utredaren Magnus Hermansson.
Jämfört med nuvarande ordning ska processen vändas upp och ner. I stället för att den börjar med att företag skickar in ansökningar på chans, ska regeringen redan på förhand ha pekat ut vilka områden som är aktuella för havsvind.
Regeringen gör alltså avvägningen mellan olika intressen innan ansökningar tas emot, vilket ska göra processen mer förutsägbar för vindkraftsbolagen.
Fakta.Utredningen förslag
■ Regeringen får ansvar för att peka ut i vilka havsområden det är lämpligt att bygga vindkraft. Det innebär att avvägningen mellan olika intressen – försvarsmakten, sjöfarten, berörda kommuner – är gjorda innan bolagen ansöker om att få bygga.
■ Vem som ska få bygga avgörs genom auktioner där konkurrerande bolag får tävla genom att lägga bud.
■ Ett tillstånd att bygga vindkraft till havs ska också vara förenat med en skyldighet att också förverkliga projektet.
■ En konsekvens av den nya processen är att kommunerna inte längre får vetorätt när det gäller vindkraft i territorialvattnen närmast kusten.
■ Utredningen konstaterar också att förslagen i sig inte kommer att leda till att det byggs mer. För detta krävs någon form av statligt stöd, vilket också är fallet i de grannländer där det har byggts mycket vindkraft.
Bland de intressen som ska vägas samman finns bland annat försvaret, sjöfarten, fiskerinäringen – och kommunerna. Här kommer utredningen med ett kontroversiellt förslag.
Kustkommuner har i dag vetorätt när det gäller vindkraftsparker som planeras i territorialhavet, det vill säga vattnen närmast kusten. Denna vetorätt ska avskaffas, enligt utredarens förslag.
Kommunerna kommer fortfarande ha ett ord med i laget, genom sina översiktplaner med mera, men i slutänden ligger avgörandet hos regeringen.
Fakta.Havsbaserad vindkraft
■ Havsbaserad vindkraft kan potentiellt ge ett stort bidrag till Sveriges elförsörjning. Det blåser mer till havs och kraftverken kan byggas högre och över större områden utan lika stora störningar för människor som det blir på land. Sveriges långa kust ger många möjligheter.
■ Riksdagen har klubbat målet att Sveriges elförsörjning ska fördubblas till 2045. Regeringen hoppas på ny kärnkraft från 2035 men elproduktionen behöver troligen öka långt innan dess. Här kan havsbaserad vindkraft spela roll.
■ Sverige har halkat efter grannländerna när det gäller havsvindkraft. I Öresund finns en mindre park och fyra ytterligare projekt har fått godkänt av regeringen: ett i södra Östersjön, två i Kattegatt och ett i Skagerack. Dessa fyra befinner sig dock bara på planeringsstadiet.
■ Vattenfall meddelade i höstas att man pausar sitt projekt Kriegers flak på grund av bristande lönsamhet. Som ett skäl angavs att regeringen har slopat utlovat stöd för anslutning till elnätet.
■ I dagens system är det regeringen som avgör vilka vindkraftsparker som får byggas i ekonomisk zon (12-200 nautiska mil ut från kusten). Närmare land, i territorialvattnet, avgörs frågan i mark- och miljödomstol. Där har berörda kommuner vetorätt.
Själva poängen med det nya systemet är att det görs en samlad bedömning på nationell nivå. Då kan avgörandet inte ligga hos enskilda kommuner, menar utredningen.
– I stället för att ta ställning till ett projekt i taget lyfter vi blicken och och tar ett planeringsgrepp om större områden. Då är det logiskt att det är en instans, regeringen, som står för avvägningen och kan ställas till svars för den, säger Magnus Hermansson.
Frågan om kommunernas inflytande är en het politisk fråga, eftersom den berör det kommunala självstyret, en grundbult i den svenska författningen. Den S-ledda regeringen Löfven försökte begränsa kommunernas vetorätt när det gällde vindkraft på land, men det röstades ner i riksdagen.
– I förhållande till hur det ser ut i dag så är vårt förslag en inskränkning av det kommunala självstyret. Det kan man ju vara öppen med. Men det kommer fortfarande att vara mycket viktigt att kommunerna blir hörda i processen, säger Magnus Hermansson.
Inför Moderaternas stämma 2023 föreslogs att partiet skulle ställa sig bakom en inskränkning i vetorätten, för att göra göra besluten om ny vindkraft mer förutsägbara. Det röstades dock ner. Lokala politiker i kustkommuner från flera partier har engagerat sig hårt mot planerade vindkraftsprojekt.
Vem som får tillstånd att bygga i de områden som regeringen har pekat ut ska enligt utredningen avgöras genom en auktion. Bud ska kunna läggas i öppen konkurrens mellan de bolag som är intresserade. När tillstånd är utdelade vidtar en prövning i domstol utifrån miljöbalkens krav.
Förslagen innebär att den svenska processen blir mer lik systemen som finns i våra grannländer, som har byggt betydligt mer vindkraft till havs. Men utredningens bedömning är att det i sig inte räcker för att få fart på byggandet. För det krävs även någon form av statligt stöd.
Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari säger på pressträffen att kommunerna behöver få en annan roll om man ska införa det system som utredaren föreslår. Hon poängterar att det än så länge handlar om ett utredningsförslag som regeringen inte har tagit ställning till.
– Nu ska det här gå ut på remiss och jag ser fram emot att höra vad kommunerna har att säga, säger Romina Pourmokhtari.
Läs mer:
Regeringen nobbar vindkraft i Östersjön
Vattenfall pausar havsvindkraft – blir för dyrt
