Klimatomställningen kräver mer el till fossilfria stålverk, batterifabriker och transporter utan bensin och diesel. En stor del av behovet behöver fyllas med ny kärnkraft, enligt Tidöpartierna.
Problemet är att bristande lönsamhet avskräcker privata aktörer från att sätta spaden i marken. Regeringens slutsats är att staten måste gå in och ta en betydande del av den finansiella risken om det ska bli några nya reaktorer.
Hur det ska gå till har utredaren Mats Dillén haft i uppdrag att fundera på och på måndagen kom han med sina förslag.
Utredningen har studerat hur andra länder har gjort och dragit slutsatsen att det behövs en mix av åtgärder från statens sida.
Mats Dillén föreslår att staten lånar upp 75 procent det kapital som krävs för att bygga reaktorerna. Det motsvarar 300 miljarder kronor för fyra konventionella reaktorer. De privata bolag som är inblandade får stå för 25 procent. Det motiveras med att staten kan låna pengar till lägre ränta vilket sänker kapitalkostnaden i byggfasen. Utländska exempel förskräcker där byggen har försenats och därmed spräckt kalkylerna.
– När det gäller kärnkraft så tyngs elproduktionen väldigt mycket av finansieringskostnader, säger Mats Dillén.
Över tid, i takt med att bolagen får intäkter från kärnkraften, ska räntan på lånen höjas så att staten successivt fasas ut som långivare.
Mats Dillén föreslår dessutom ett prissäkringsavtal som garanterar ett elpris på 80 öre per kilowattimme. Om marknadspriset hamnar lägre går staten in och stöttar kärnkraftsbolagen med mellanskillnaden. De pengarna föreslår utredaren att staten tar in via en höjd elskatt. Enligt utredningens beräkningar kan det handla om runt 2 öre per kilowattimme, om kostnaden slås ut på både industri och hushåll.
Sista byggstenen i det föreslagna stödsystemet är att kärnkraftsbolagen värderas ett par år efter att reaktorerna har kommit i gång. Visar det sig att de går back så bromsas höjningen av räntan på de statliga lånen. Det kan också bli tal om att höja den prisnivå som prisskillnadskontrakten garanterar.
Mats Dillén betonar att kalkylerna innehåller stora osäkerheter.
– Det här är våra bästa bedömningar utifrån de förutsättningar som gäller i dag. Om de ändras så kan värdena i modellen också ändras. Men det här är inga glädjekalkyler. Det finns inte utrymme för det, säger Mats Dillén.
Systemet kommer att tynga statsbudgeten med motsvarande 2,5 procent av BNP, enligt Mats Dillén som påpekar att med en gynnsam utveckling kan det i slutänden bli en plusaffär för staten.
Kärnkraftsbranschen har efterlyst en bred politisk enighet för att minska riskerna med att bygga ny kärnkraft. Men Socialdemokraterna är skeptiska till att den här modellen för finansiering och riskdelning är rätt väg att gå.
– Det här ser ut att bli väldigt, väldigt dyrt helt enkelt. Det känns som att regeringen har tappat kontrollen. Man gick in i det här och sa att det skulle gå fort och vara billigt. Nu kommer man tillbaka med ett besked om att det tar lång tid och att det blir dyrt, säger Fredrik Olovsson (S), energipolitisk talesperson.
Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) ser inte en uppgörelse med oppositionen som avgörande för kärnkraftens framtid.
– Min bedömning är att genomarbetade förslag som är bra för Sverige tenderar att bli långlivade. Jag hör inte från så många att vi inte behöver kärnkraft i Sverige så att den här inriktningen skulle vara hotad.
Förslagen går nu ut på remiss.
Fakta.Kärnkraft i Sverige
■ Sverige hade som mest tolv kommersiella kärnreaktorer i gång. Den första började leverera el 1972, den senaste 1985.
■ 1980 hölls en folkomröstning om kärnkraften, med resultatet att den skulle avvecklas, med vissa förbehåll.
■ I dag är sex reaktorer i drift: tre i Forsmark, två i Ringhals och en i Oskarshamn.
■ Tidigare fanns också ett kärnkraftverk med två reaktorer i Barsebäck i Skåne, vid Öresund. Reaktorerna togs ur drift efter politiska beslut, den ena 1999, den andra 2005.
■ I Oskarshamnsverket har två reaktorer stängts, den ena 2015, den andra 2017. I Ringhals fanns från början fyra reaktorer. En stängdes 2019 och en 2020.
■ Vattenfall har motiverat stängningen av reaktorer på senare år med bristande lönsamhet.
■ Frågan om varför elproduktionen från kärnkraft har minskat är dock omstridd. Tidöpartierna har lagt skulden på den politik som bedrevs av S- MP-regeringen, medan de rödgröna har hänvisat till marknadskrafterna.
