Benin är ett av de västafrikanska länder som ligger i den region som blev känd som ”Slavkusten”. 1960 blev landet självständigt från Frankrike och sedan dess har flera statskupper och maktövertaganden skett.

Fram till i dag har Benin betraktats som en av de mer stabila demokratierna i området – om den, av allt att döma, militärledda statskuppen skulle lyckas, riskerar det att leda till splittring och blodiga konflikter med massgripanden där civilbefolkningen hamnar i skottgluggen.

Statskuppsförsöket ligger helt i linje med den utveckling som redan skett i Mali, Burkina Faso, Niger och senast Guinea‑Bissau, enligt Ecofin Agency, som analyserat situationen efter att en ny konstitution antogs i mitten av november. Om kuppmakarna i Benin bryter med de nuvarande västliga säkerhetspartnerna, som EU och Frankrike, riskerar privata militära aktörer med oklar agenda att ta över – en utveckling som Voice of Africa beskrev efter statskuppen i Guinea-Bissau.

De ovan nämnda länderna har nära band till Ryssland. De drog sig ur Ecowas, den regionala organisationen Västafrikanska staters ekonomiska gemenskap, i september.

Den 67-årige presidenten Patrice Talon valdes in 2016. Hans regering har fört en reforminriktad politik för att locka internationella långivare och investerare. Om Ecowas eller Afrikanska unionen (AU) – vid en lyckad statskupp – inför sanktioner mot Benin, skulle det slå mot en redan sårbar befolkning, skriver The Straits Time.

”Det har skett ett kuppförsök, men situationen är under kontroll. Det rör sig om en liten grupp militärer. En stor del av armén är fortfarande lojal och vi tar kontroll över situationen”, sade utrikesminister Olushegun Adjadi Bakari till Reuters bara timmar efter att soldaterna framträtt i tv.

Enligt honom lyckades kuppmakarna endast ta kontroll över den statliga televisionen under en ”begränsad tid”.

Texten uppdateras.

Share.
Exit mobile version