På tisdagen tog migrationsminister Johan Forssell, M, emot utredningen om skärpta krav för svenskt medborgarskap
– Den tid är över då medborgarskapet delades ut i det närmaste kravlöst. Medborgarskapet ska vara någonting man förtjänar, sade migrationsminister Johan Forssell (M) vid en pressträff med utredaren Kirsi Laakso Utvik.
– Medborgarskapet ska vara ett resultat av ansträngning och det yttersta beviset på en lyckad integration in i det svenska samhället. Genom att ställa krav så stärker vi gemenskapen, säger ministern.
Utredningens förslag innebär bland annat att det ska ta längre tid innan någon kan ansöka om medborgarskap i Sverige – från fem år i dag till åtta års så kallad hemvisttid. För den som inte kunnat styrka sin identitet ska det ta tio år i Sverige innan man kan ansöka om medborgarskap.
– Anledningen är att man ska ha hunnit skaffa sig kunskap om hur Sverige fungerar. Myndigheter ska ha haft tid att bedöma levnadssätt över tid. Och det måste finnas möjlighet att upptäcka säkerhetshotande verksamhet, säger utredaren Kirsi Laakso Utvik.
För att bli medborgare ska man också ha levt ett skötsamt och hederligt under längre tid än i dag. Har man skulder hos Kronofogden, fängelsedomar, eller att Säpo klassar personen som ett säkerhetshot får man ett nej. Enligt utredaren bör karenstiden bli längre innan den som dömts kan komma på fråga för medborgarskap.
Det förslås också att skärpa kraven kring kunskap om det svenska samhället och språket – och införandet ett prov för att testa den kunskapen. I det ska det ingå kunskaper om mänskliga rättigheter och barnkonventionen.
– Det här är kunskap som behövs med fokus på demokrati och den demokratiska processen, säger Kirsi Laakso Utvik.
Enligt utredningen ska den som vill bli svensk medborgare ha en egen försörjning genom inkomst från arbete eller näringsverksamhet.
– Ett försörjningsvillkor kan motivera till deltagande i arbetslivet och på så sätt stärka individens möjligheter att delta fullt ut i det svenska samhället, säger Kirsi Laakso Utvik.
Kraven förväntas göra att det blir dyrare för Migrationsverket att pröva medborgarskap – något som ska finansieras genom en höjd avgift för att ansöka om medborgarskap – från 1 400 till 2 900 kronor.
Ludvig Aspling, SD, ledamot i arbetsmarknadsutskottet och socialförsäkringsutskottet, säger att man i huvudsak är nöjd med förslagen. På två områden vill SD dock se förändringar:
– Vi vill inte se några undantag från försörjningskraven, som till exempel vid studier, och vi anser att det är viktigt att de nya reglerna även kommer att gälla för de ansökningar om medborgarskap som utreds i dag, som ligger i balans, säger han.
SD har också, under utredningens gång, krävt att den som vill bli svensk medborgare ska lämna en slags ”lojalitetsförklaring till nationen”. Det är ingenting som behövs, enligt utredarna.
Det kommer heller inte införas något krav på att delta i de medborgarskapsceremonier som kommunerna arrangerar en gång om året, något som utredningen också fick i uppdrag att titta på.
Ändringarna i lagen föreslås träda ikraft den 1 juni 2026.
