Armén kallar den Gnadd.
Arméchefen Jonny Lindfors förklarar att det är ett dialektalt uttryck för små, irriterande insekter. Men den senaste innovationen i armén består inte av surrande små djur, utan av en svärm inköpta drönare som styrs med ett datorprogram som innehåller inslag av artificiell intelligens.
Programmet gör att hundra drönare kan styras av en enda soldat via en vanlig mobil. Drönarna kan spana efter olika saker; en kan följa en person, en annan ett fordon och en tredje kan leta efter gömda soldater. Informationen sammanställs sedan automatiskt.
Så sent som för ett drygt år sedan kunde Försvarsmaktens drönare räknas i tiotal. Men kriget i Ukraina har fått försvaret att tänka om och arméchefen bjöd för ett år sedan in företag för att snabbutveckla militär teknik, för att försöka komma i kapp utvecklingen av bland annat drönare.
På militärövningen Arctic strike om drygt en månad ska Gnadd användas för första gången.
– Det är viktigt också att Sverige bejakar den snabba teknologiutvecklingen som bygger på en förbättrad förmåga när det kommer till automation, robotik och AI, säger försvarsminister Pål Jonson (M).
– USA har sagt att uppemot en tredjedel av den amerikanska försvarsmakten kommer att vara autonom om ett årtionde. Det är en teknisk utveckling som går mycket snabbt och då är det viktigt att vi utvecklar och anpassar oss till det, säger Pål Jonson.
Det svenska försvaret ska även införa beväpnade drönare. De kan också ingå i drönarsvärmar, även om den som Saab och armén nu presenterat inte innehåller några vapen.
AI-styrda vapensystem är kontroversiella.
– Det finns definitivt risker med obemannade system och AI. Där är vår linje tydlig om att människan måste stå i centrum och fatta beslut om verkanseld, säger Pål Jonson.
Arméchef Jonny Lindfors säger att det kan behövas snabba beslut när en beväpnad drönarsvärm ska styras.
– Det kan vara alltifrån sekunder till dagar. Det beror på vad det är för mål. Men det är samma insatsregler som gäller för drönare som för andra system som vi använder när vi strider. Det är ett sekundbeslut att bekämpa en motståndare med en automatkarbin också, säger Jonny Lindfors.
Så du ser ingen ny komplikation i det?
– Egentligen inte.
