Redan den 1 augusti vill regeringen öppna upp för intresserade bolag att lämna in en ansökan om att bygga ny kärnkraft. Förhoppningen är att en ansökan ska kunna förhandlas så snabbt som möjligt och sedan skickas till EU-kommissionen för bedömning.
Men för energibolaget Fortum är det en för snäv tidsram.
– Vi kommer att behöva jobba vidare åtminstone under det här året med att hitta och säkra förutsättningarna för att bygga ny kärnkraft. Vi ser det som osannolikt att en ansökan skulle komma in under det här året, säger Jesper Marklund som ansvarar för utvecklingen av ny kärnkraft på Fortum.
Han ser positivt på regeringens förslag och att det är ett viktigt steg för att få förutsättningarna för investeringar i i ny kärnkraft på plats. Samtidigt understryker han att det fortfarande finns politiska risker som inte är hanterade och att regeringen behöver värna samtliga fossilfria kraftslag.
– Mot den bakgrunden så blir en stabilitet i förutsättningarna jätteviktig och det gäller även politisk stabilitet, säger Jesper Marklund.
Statligt ägda Vattenfall är också positivt till regeringens finansieringsförslag.
– Att staten tar en tydlig roll i finansieringen är en grundförutsättning för att det ska vara möjligt att investera i ny kärnkraft. Propositionen är därför ett avgörande steg på vägen, skriver Vattenfalls chef för ny kärnkraft Desirée Comstedt i en kommentar.
– Nästa steg är att vi läser propositionen för att se över vad en ansökan ska innehålla och förbereder oss för att skicka in vår ansökan så snart det är möjligt, fortsätter hon.
Regeringen har gjort vissa förbättringar i stödmodellen, konstaterar Thomas Tangerås på Institutet för näringslivsforskning, en av remissinstanserna som kritiserade utredningen. Han pekar på att det nu finns kontrollmekanismer för att att de statliga lånen verkligen ska gå till avsett ändamål.
Men grundkritiken kvarstår: satsningen är inte samhällsekonomiskt motiverad. Kärnkraften blir överkompenserad.
– De nyttor man uppnår motiverar inte ett ingrepp av den här dimensionen, säger Thomas Tangerås.
Lina Bertling Tjernberg, professor i kraftnätsteknik på KTH, bedömer att ny kärnkraft skulle ge ett positivt bidrag till det svenska elsystemet. Ändå är hon kritisk till hur regeringen gått till väga.
Hon efterlyser ett helhetsgrepp på vad som krävs av hela elsystemet för att nå klimatmålen. Elmarknaden är under utredning och man har tagit fram en modell för mer kärnkraft men helheten saknas.
– Det finns inga systemstudier bakom det här. En sådan analys kunde mycket väl ha varit positivt för kärnkraften, men det saknar vi, säger Lina Bertling Tjernberg.
Läs mer:
Kärnkraftsplan läggs fram trots tunga kritiken
