I maj 2022 presenterades en ”världsunik” satsning på flygbränsle i samhället Långsele, Sollefteå kommun. Satsningen skulle ge 100 nya jobb och indirekt ytterligare 200. Ett stort lyft för en bygd som länge varit utan större satsningar och dragits med avfolkning.
Två och ett halvt år senare, har projektet lagts ned.
Cirka 10 mil österut i Örnsköldsvik gick Bill Gates bolag Breakthrough Energy in med 1,3 miljarder kronor i ett projekt som skulle producera förnybart fartygsbränsle. Satsningen presenterades så sent som i december förra året. Till DN sa Bill Gates att det var ”väldig spännande”. Åtta månader senare, i augusti i år, lades satsningen ned.
Och i somras publicerade den europeiska lobbyorganisationen, Transport and Environment, en rapport. Den visade att två tredjedelar av alla satsningar på fossilfria fartygsbränslen i EU var i riskzonen.
Hur kunde det bli så här?
– Marknaderna har inte växt så fort som det hade behövts, säger Elisabeth Wetterlund, som forskar om energisystem vid Luleå tekniska universitet.
Varför behövs förnybart bränsle till flyg och fartyg?
För att dämpa de negativa effekterna av ett allt varmare klimat, behöver utsläppen av koldioxid till atmosfären minska. Koldioxidutsläppen från sjöfarten och flyget står för runt sex procent av de globala utsläppen. Genom att blanda in förnybart bränsle, minskar de skadliga utsläppen.
Källa: Naturvårdsverket
Men för den som vill satsa på förnybart flygbränsle tillverkat av rester från skogen, likt satsningen i Långsele, är investeringskostnader stora.
– Tekniken finns på plats och är demonstrerad, men inte på den skalan som behövs framöver. Någon måste därmed gå först, men det är blåsigare att vara ledaren.
Trots att Bill Gates-projektet lades ned, menar hon att marknaden för förnybart flygbränsle kommer att växa. Bland annat kommer EU med nya krav på inblandning av hållbara flygbränslen, men ökningen sker från låga nivåer.
– Därmed går det väldigt väldigt långsamt och än så länge räcker de förnybara bränslen som finns, exempelvis bränsle gjort på återanvänd matlagningsolja. Det är billigare än att satsa på nya insatsvaror och det finns redan storskalig produktion, säger Elisabeth Wetterlund.
Samtidigt satsar flera projekt vidare. Skogsbolaget SCA har tillsammans med finska ST1 planer på en bränslefabrik, men ännu finns inget investeringsbeslut på plats. Även energibolaget Skellefteå Kraft ser förnybart flygbränsle som framtiden. Elisabeth Wetterlund anser inte heller att intresset för förnybart bränsle är dött.
– Nej, absolut inte. Särskilt inte för den metod som var tänkt i Långsele där man inte behöver använda finare råvaror från skogen utan kan ta resterna från skogsbruk eller skogsindustrin.
Samtidigt ser hon också risker med att fossila bränslen blir allt billigare, vilket missgynnar de hållbara satsningarna. Anledningen är den förändrade omvärlden anser Elisabeth Wetterlund.
– Vi befinner oss i Europa, det finns andra saker som tagit över diskussionen och utrymmet. Samtidigt går industrin knackigt och Kina stödjer sina förnybara satsningar med statsstöd som gör det omöjligt att konkurrera med det.
Vad tror du behövs för att inte fler projekt ska falla bort?
– Om vi tittar på Sverige behöver vi ha mer långsiktighet i energipolitiken, säger Elisabeth Wetterlund och fortsätter:
– Vi trodde att det fanns i och med reduktionsplikten för vägtransporter. Den pekade ut en ganska stadig väg, vilket gjorde det möjligt för företag att planera för investeringar. Vi kan inte ena mandatperioden satsa på vindkraft och nästa på kärnkraft. Det kommer inte att fungera långsiktigt.
