När de första människorna av vår egen art, Homo sapiens, kom till Europa för runt 40 000 år sedan fanns det redan andra människor där. Neandertalarna hade hunnit före, så att säga, varefter vi levde sida vid sida i ett antal tusen år innan de plötsligt försvann.

Varför då, kan man undra, om vi nu var så lika att vi blev förtjusta och till och med hade sex med varandra.

Forskare vid Universität Tübingen i Tyskland har nu analyserat dna från några små benfragment från ett litet foster av en neandertalare som hittades i Sesselfelsgrottan i södra Tyskland redan i slutet av 1960-talet. Fostret tros ha dött tillsammans med sin mamma för cirka 55 000 år sedan.

Resultatet, som nyligen presenterades i Proceedings of the National Academy of Sciences, visar att fostret som dog i grottan tillhörde en äldre utvecklingslinje, inte den linje som dominerade när arten försvann. Forskarna analyserade även arvsmassan från nio andra individer och tillsammans med redan gjorda analyser tyder resultaten på att neandertalarna i Europa genomgick vad forskarna kallar för en genetisk flaskhals för cirka 65 000 år sedan.

En sådan flaskhals uppstår när antalet individer av en art av någon anledning plötsligt blir väldigt få, vilket får den genetiska variationen att minska kraftigt. Om antalet individer sedan ökar i antal igen, kommer dessa att ha en väsentligt mindre genetisk variation än sina föregångare, vilket syns i arvsmassan.

Den genetiska flaskhalsen hos neandertalarna sammanfaller med när inlandsisen grep tag i vår kontinent. Forskarna tror därför att det var den framryckande isen som fick populationen av neandertalare att minska när de trängdes ner mot vad som i dag är sydvästra Frankrike, som förblev isfritt. När isen till slut drog sig tillbaka lämnade neandertalarna sin tillflyktsort i söder och spred sig över Europa på nytt, men då med en helt annan genetisk uppsättning än vad de tidigare hade haft. För nu var de genetiskt sett mycket mer lika varandra, vilket kan göra vilken art som helst sårbar för en plötslig förändring av miljön.

Tidigare forskning har visat att populationen av neandertalare sedan kraschade en gång till, för cirka 40 000 år sedan, en minskning som antagligen berodde på förändringar av klimatet. Nu tror forskarna att den tidigare flaskhalsen kan ha haft ett finger med i spelet.

– Det är slående hur genetiskt lika varandra de sista neandertalarna var. Med tanke på hur snabbt populationen minskade, så tyder det på att neandertalarna redan var utsatta för en demografisk stress innan de försvann för alltid, säger Joshua Akey, genetiker vid Princeton University i USA, till National Geographic som också har skrivit om den aktuella studien.

Så vitt vi vet upplevde de allra sista människorna av denna art sina slutgiltiga dagar i mörka grottor i södra Spanien, i närheten av det som i dag är Gibraltar. Där levde de, innan även de försvann för en sisådär 32 000 år sedan.

Läs mer:

Arvsmassan avslöjar: Kvinnor föredrog en neandertalare

Neandertalsex gav oss mängder med dåliga gener

Share.
Exit mobile version