Fotbollen går fortsatt starkt bland barn och unga: ”Finns fortfarande överallt”

När många idrotter i Sverige tappar i Riksidrottsförbundets statistik är fotbollen en sport som går starkt. Jämfört med siffrorna från 2019 har antalet deltagartillfällen i landets överlägset största sport på barn- och ungdomssidan ökat med 14 procent (2023).

– Fotbollen finns fortfarande överallt. Var du än bor har du möjlighet att spela fotboll i närheten. Jag tror att det är en stor del, säger Gunnar Pettersson, barn- och ungdomsansvarig på Svenska fotbollförbundet.

– Även om det skiljer sig mellan olika platser är fotbollen också en relativt billig sport.

När många idrotter pekar på coronaviruset som en tydlig förklaring till deltagartapp tycks fotbollen klarat sig bra i sammanhanget.

– De flesta föreningar kunde ändå hålla i gång verksamheten under pandemin, konstaterar Gunnar Pettersson.

– För idrottens del och för fotbollens del var det också till oerhört stor hjälp att vi fick restriktioner snarare än att bli totalt nedstängda. Sedan är det så klart ett stort jobb som gjordes i alla föreningar för att anpassa sig.

Gunnar Pettersson lyfter också ett antal strukturella förändringar i fotbollsförbundet som potentiellt bakomliggande anledningar.

– En ny spelarutbildningsplan, vi har tagit fram nationella spelformer och vi har gjort om tränarutbildningen. Syftet med de här förändringarna har varit att det ska bli bättre för barnen.

Riksidrottsförbundets siffror visar också på fotbollens numerära storhet. Antalet deltagartillfällen för 2023 (ungefär 23,5 miljoner) kan jämföras med idrott nummer två på listan: Innebandy (ungefär 5 miljoner).

Det går också att konstatera att fotbollens stora ökning är en bidragande orsak till att den totala siffran för idrottande ökar – men att det också är många idrotter som faktiskt går bakåt. Kan det vara så att fotbollen äter upp andra idrotter? Är det något som diskuteras på Svenska fotbollförbundet?

– Det finns så många bra idrottsföreningar i alla möjliga idrotter i Sverige. Så jag tror egentligen inte det, att fotbollen skulle äta upp de andra, säger Gunnar Pettersson.

Han fortsätter:

– Vi vill först och främst att barn ska spela fotboll, men även hålla på med andra idrotter. Jag upplever att det varit väldigt vanligt att hålla på med flera idrotter i Sverige, men känner nu en oro för att ekonomin ska begränsa allt fler från att göra det.

– Det kanske gör att barnet i tidigare ålder måste välja en idrott, och det blir till nackdel för oss alla. Även om, låt säga, 75 procent väljer fotboll och 25 procent en annan idrott har ju båda fått färre deltagare.

Men det är inte bara fotbollen som går framåt, enligt Riksidrottsförbundets siffror. Även basketen gör framsteg. Där visar statistiken dessutom på ett rejält kliv 2023 i jämförelse med 2022.

– Känslan är att det finns en otrolig kraft och medvind i basketen, säger Svenska basketbollförbundets generalsekreterare Anja Frey.

I många fall tycks epitetet inomhusidrott klinga negativt i kombination med coronaviruset. Men basketen verkar alltså tagit sig igenom pandemin relativt väl. Anja Frey lyfter det faktum att sporten som den i dag ser ut i Sverige till stor del är sprungen ur streetbasketen.

– Att säga att klubbarna hade det enkelt är helt fel uttryckt, men de kunde vara flexibla och nyttja hela den infrastruktur som finns i form av utomhusplaner kopplade till mer eller mindre varenda skolgård.

Anja Frey konstaterar också att basketen i Sverige är ”stark i lokalsamhället” och att den under pandemin kunde möjliggöra att barn och unga på ett sätt kunde ”ha sin vardag kvar”.

– Dessutom tror jag att det finns en inkluderande anda i sporten. Det ligger i basketens dna, säger hon.

– Det är en låg tröskel. Du kan spela för att det är kul, du kan spela ensam, tre mot tre och så klart den mer traditionella fem mot fem-basketen. Det tror jag har varit väldigt lyckosamt, och kanske lite extra under pandemin.

Generalsekreteraren lyfter också pandemistöd, en digital utbildningsplattform som var upparbetad och redo samt att basketen är stark i stort – med bland annat två spelare i den senaste NBA-draften – som bidragande faktorer.

Men finns det samtidigt saker förbundet ser på med oro?

– Då kommer vi in på anläggningsfrågan och möjligheten att faktiskt kunna ta emot unga, nu när basketen har en sådan kraft. Det är knepigt. Det gäller inte i hela landet och det görs olika försök på sina håll, men just halltider är en nöt att knäcka och en lång process, säger Anja Frey.

– En möjlighet som ligger närmare i tiden är att öka tillgången till halltider mellan skoldagens slut och fritidens början. Där har vi ledare som kan möta unga, precis i det mellanrummet. Ytterligare en önskan är att rusta upp våra utomhusplaner, och på så sätt skapa fler positiva mötesplatser för unga.

En annan del som generalsekreteraren pekar på är utmaningen i det som hon formulerar som ”traditionellt föreningsliv i relation till det samhälle som vi har i dag”.

– Vi behöver hitta andra sätt för föräldrar att kunna engagera sig i sina barns idrott i jämförelse med hur det kanske sett ut tidigare. Skruva på det lite. Jag skulle säga att man absolut jobbar innovativt i många föreningar, men det är någonting att lyfta.

– Där tror jag att man skulle utbyta erfarenheter mer med varandra. Även sporter emellan. Lära av varandra, och inspireras av varandra.

Anja Frey berättar också att det i många föreningar där föräldraengagemanget är svagt jobbas med att tidigt utbilda och ge unga ansvar. Det kan handla om att vara ungdomsledare eller funktionär.