Ett tipi-tält i stället för valstuga? Gröna drinkar på hälsodagarna? Eller att dyka upp med häst och vagn och jazzmusik när det är raggarbilsträff?
I ett klassrum i Hjo har 16 personer samlats för att planera valrörelsen. Diskussionerna har pågått – men de har inte riktigt bestämt sig för vad de går till val på. Men idéerna är många kring hur de ska kampanja.
Det är Miljöpartiet som har återuppstått i kommunen efter två val utan representation.
– Det var ett par mandatperioder sedan som det tynade bort mer eller mindre. Många var besvikna på flyktinguppgörelsen efter 2015, och det gjorde väl att partiet liksom dog.
Det säger Magnus Nordqvist. Han visar en powerpoint över sin vision om partiets politik – och skriver upp viktiga datum på en whiteboard.
Han var med i partiet redan då – när partiet som mest hade tre mandat i kommunfullmäktige. Nu toppar han Miljöpartiets lista inför kommunvalet i höst – där partiet gått från 0 till 22 namn. Det började för några år sedan.
– Vi kände några stycken att det var dags att göra någonting. Det viktigaste är inte att vi blir representerade i fullmäktige. Det viktiga är att försöka samla folk och prata om samhällsutvecklingen och vad vi kan göra.
För ett år sedan lyckades man samla 50 personer för att äta brunch, lyssna på musik och prata om framtiden för staden – och sjön Vättern.
– Man har hanterat Vättern som att det är en obegränsad resurs att slänga saker i, samtidigt som det är hundratusentals och potentiellt miljoner människor som är beroende av färskvattnet, säger Magnus Nordqvist.
Föreningen i Hjo är inte ensam om att ha återuppstått.
Enligt Miljöpartiets preliminära siffror finns de inför valet i höst representerade i 23 fler kommuner än inför förra. Enligt Valmyndigheten har partiet gått från 2 497 kandidater i kommunvalet år 2022 till 3 370 kandidater år 2026.
Då, inför förra valet, befann sig partiet i uppförsbacke på flera sätt. De var, enligt SOM-institutets undersökningar, Sveriges andra mest ogillade parti efter Sverigedemokraterna. Nu har V tagit den platsen.
Åren i regeringsställning tillsammans med Socialdemokraterna, med svidande kompromisser i synnerhet om migrationspolitiken, hade sargat partiet.
Den sista perioden med Märta Stenevi – språkröret som anklagades för ett ”toxiskt” ledarskap – skapade intern turbulens och för partiet negativa rubriker.
Och flera år i rad var deras företrädare de som fick ta emot mest hat och hot av alla partier, enligt undersökningar från Brå. Många hoppade av.
Hanna Lindqvist är ett av språkrören för Grön ungdom. Hon beskriver hur de kritiserades av både vänner och fiender, en kritik som kulminerade runt valet 2022.
– Både S och SD har kastat skit på oss. Allt som S-MP-regeringen gjorde som inte blev populärt hos högerväljarna försökte S skylla på oss. För att försöka få tillbaka de väljare S tappade till SD, säger Hanna Lindqvist.
Men något har hänt under de senaste åren i opposition. 2024 klev ex-ministern Amanda Lind in som språkrör bredvid Stockholmsprofilen Daniel Helldén.
Till skillnad från S som uttalat att de går till val som enskilt parti, är MP tydliga med att de vill ingå i en S-ledd regering – gärna med C och V.
När Vänsterpartiet och Centerpartiet det senaste året intensivt diskuterat V-kraven på ministerposter vid en rödgrön valvinst har Miljöpartiet stått vid sidan av.
Men MP har också krav inför en eventuell regeringsbildning. De har bara inte pratat lika mycket om sina röda linjer om kärnkraft, migration och att de tänker rösta nej till varje regering de inte själva ingår i.
Så hur röda är egentligen Miljöpartiets linjer?
När DN träffar Daniel Helldén efter att partiet lanserat sina tre fokusfrågor inför valet: klimat, natur och jämlikhet, säger han flera gånger att han tror att regeringsfrågan kommer lösa sig.
Helldén tror att MP tillsammans med de andra oppositionspartierna kan påverka S i en annan riktning, i synnerhet när det handlar om migrationen mot bakgrund av Socialdemokraternas svängning i synen på de så kallade tonårsutvisningarna.
– Det finns en möjlighet att förflytta S och det ser vi. När det kommer till energifrågan är vi i grunden överens alla fyra partier om att vi behöver bygga ut det förnybara. Sedan har man en diskussion om kärnkraften, säger han.
Helldén har sagt att MP inte kan sitta i en regering som bygger ny kärnkraft. Men i bakgrundssamtal med miljöpartister tonas kravet ner – förlorar de kärnkraften vinner de något annat.
Det finns partiföreträdare som tror att tystnaden, att MP varit mer i skymundan, har varit bra. De har hunnit samla ihop sig, värva nytt folk och vässa argumenten.
– Helt ärligt kanske det är tack vare att vi inte har synts så mycket. Vi hade en tendens att alltid få medial uppmärksamhet på grund av negativa saker, säger Grön Ungdoms Hanna Lindqvist.
Strategin, oavsiktlig eller inte, verkar ha lönat sig. I DN/Ipsos aprilmätning nådde MP sju procent, den högsta siffran i Ipsos mätningar sen 2015 och inte långt ifrån målet på minst 7,4 procent i höstens val.
I Hjo har listettan Magnus Nordqvist också märkt att MP inte syns så mycket.
– Ja, det tycker jag när man tittar i riksmedia. Miljöpartiets frågor har inte riktigt stått i fokus är väl den enkla förklaringen.
Han håller en presentation för deltagarna i klassrummet. I Hjo är incitamentet för flera av dem som engagerat sig Tidöregeringen. Kampanjandet handlar därför inte bara om att få plats i kommunfullmäktige, utan också om att MP i Skaraborg för första gången ska få ett riksdagsmandat.
– Det finns en energi och en frustration att kanalisera. Saker som vi trodde att vi var överens om var vi plötsligt inte överens om i samhället. Vi är på väg åt en utveckling som vi inte tror att folk egentligen vill ha.
Förutom hur de ska kampanja handlar det också om vilken politik partiet ska driva lokalt.
Gittan Nilsson har två råsockerbitar i sitt te och var en av dem som startade Miljöpartiet i Hjo för nästan fyrtio år sedan. Själv är hon från en släkt miljöpartister – men lämnade på grund av besvikelsen över hanteringen av flyktingkrisen. Men nu är hon pensionär och har tid.
– Barnen är stora. Jag behöver inte ha dåligt samvete för att jag lägger tid på det här. Och så känner jag att det går åt fel håll med politiken och allt som händer.
Under Gittans tid i Miljöpartiet var de fem, sex aktiva personer i kommunen. Nu kan de få ihop femtio deltagare på sina möten – i vintras var de med och arrangerade en manifestation för en human flyktingpolitik, och över 200 personer kom.
– Det är jättehärligt att de här unga människorna vill vara med. Men jag vet inte varför. Jag tänker att det för att det är ett hårt klimat i politiken och folk reagerar på det.
Deltagarna är överens om att det politiska samtalsklimatet i Hjo ändå är gott. Men Gittan Nilsson pratar inte så mycket om sitt politiska engagemang med vänner som röstar på partier på andra sidan politiken.
Hon tror att det underlättar att hon inte är från Hjo från början.
– Man får sticka ut och vara lite konstig om man inte är härifrån. Man får snusa och gå barfota och lite så.
Och vara miljöpartist?
– Och vara miljöpartist.
Läs mer:
Amanda Lind: Klistra inte på oss att vi är ”soft on crime”
Valkompassen 2026 – testa vilket parti som passar dig
Mer om valet 2026
