I våras presenterade Internationella olympiska kommittén (IOK) det som fått namnet ”Olympic AI Agenda” – ett strategiskt dokument som kretsar kring artificiell intelligens.
– AI kan hjälpa till med att identifiera idrottare och talanger i världens alla hörn. AI kan ge fler idrottare tillgång till personanpassade träningsmetoder, bättre utrustning och mer individualiserade program för att förbli friska och hela, sade IOK:s ordförande Thomas Bach i sitt anförande.
Där nämnde han också saker bortom den del som rör ren sportslig prestation. Till exempel en potentiell revolution vad gäller bedömningar, som skulle kunna göra vissa sporter mer rättvisa, och att AI framöver kan göra publikupplevelsen ”mycket mer individualiserad och uppslukande”.
Åsa Edlund Jönsson är generalsekretare för Sveriges olympiska kommitté (SOK), och har deltagit på flera möten i internationell kontext där AI diskuteras.
– Jag tror att en av grundtankarna IOK har är att säkerställa en likställd tillgång till fördelarna med AI, för att det inte ska skapa en idrottsvärld som glider isär. Vi tror ju på en olympisk rörelse med många nationer som är med och konkurrerar, säger hon.
Fakta.”Olympic AI Agenda” – fem fokusområden
1. Stötta idrottare, ren idrott och ”säker sport”.
2. Säkerställa lika tillgång till fördelarna med AI.
3. Optimera arbetet med arrangemangen OS och Paralympics med fokus på hållbarhet.
4. Växande engagemang med publiken.
5. Förbättra effektiviteten i administrationen inom IOK och inom sporten.
Källa: Internationella olympiska kommittén (IOK).
Samtidigt pekar Edlund Jönsson på en skillnad för idrotten jämfört med många andra branscher som också blickar mot AI.
– Fördelen för oss som jobbar med idrott är att det inte handlar om att rationalisera bort människor, som det kanske gör i vissa andra verksamheter. Det är ju Sarah Sjöström som ska simma 50 fritt i bassängen – inte AI.
– Däremot kanske AI kan ge tillgång till mer individanpassade träningsmetoder, eller ett träningsupplägg som kan förebygga skador. Kanske kan AI på sikt bidra till rättvisare bedömningar i bedömningssporterna, och förstärka tryggheten för aktiva på och utanför arenan.
– Sedan kommer det se helt olika ut för olika länder.
Så hur skulle AI kunna hjälpa till och potentiellt förbättra idrotten och olympier i Sverige?
– Vi är ett litet land. Vi har få invånare, konstaterar Åsa Edlund Jönsson.
Hon fortsätter:
– Ska vi kunna fortsätta att göra bra ifrån oss på olympisk nivå behöver vi ta tillvara på de talanger som finns, men också de idrottare som är beredda att lägga ned själ och hjärta i en satsning – som är villiga att göra jobbet. Det räcker ju inte att vara talang. Du behöver vara motiverad, du behöver ha den mentala kapaciteten, du måste ha rätt tränare och förutsättningar. Kanske måste du flytta.
– Sedan kan man fråga sig: Lyckas idrotten fullt ut med det här i dag? Har du samma möjlighet att visa upp dina färdigheter om du bor i glesbygd i norra Sverige jämfört med Stockholm? Har du tillgång till lika bra tränare om du bor på mindre ort?
Åsa Edlund Jönsson besvarar sig själv:
– Kanske, kanske inte.
Här tror SOK:s generalsekreterare att AI ”kanske skulle kunna hjälpa till att jämna ut skillnader, och kanske hjälpa fler”. Kanske genom en slags AI-tränare för den som bor i glesbygd men är redo att göra satsningen som krävs.
– En annan del för Sverige är att vi behöver idrottare som gör fler än ett OS. Eftersom vi inte har så många att välja på vill vi gärna att en olympier kan vara en olympier vid flera spel, säger Åsa Edlund Jönsson.
– Där hoppas vi att AI på sikt kan bidra med att förstärka det skadeförebyggande arbetet, för att en idrottare ska kunna hålla länge.
Åsa Edlund Jönsson berättar att andra länders nationella olympiska kommittéer delvis uttryckt andra tankar och önskemål i sammanhanget. Det kan till exempel handla om större nationer, med fler invånare, som har svårt att hitta och fånga upp potentiellt duktiga idrottare.
– Vi är 206 nationella olympiska kommittéer, konstaterar hon.
– Här har du USA som tagit flest medaljer genom tiderna, Nauru som har 12 000 invånare och allt däremellan. Det är klart att det hos de här 206 finns väldigt många olika tankar om hur AI kan bidra eller inte bidra till idrotten.
Det går samtidigt att konstatera att AI redan nu implementerats i den olympiska rörelsen. DN har tidigare berättat om hur idrottarna under OS i Paris skyddades från näthat genom AI-teknik som skannade av tusentals konton på sociala medier.
Samtidigt skrev Sportbladet om en presskonferens i den franska huvudstaden under spelen, där IOK under rubriken ”AI och talangutveckling” berättade om idén om en webbapplikation, som testats i samarbete med it-jätten Intel och Senegals olympiska kommitté.
Intel skriver på sin hemsida att besök gjordes i sex byar runt om i Senegal där appen användes för att ”analysera den fysiska förmågan hos över 1 000 barn”. Vidare beskrivs hur företaget med hjälp av AI sedan analyserar och bedömer varje video.
Företaget beskriver resultatet av testet i Senegal med orden: ”Av de 1 000 barnen som deltog i initiativet visade 40 betydande talang.”
Åsa Edlund Jönsson berättar att det hela togs upp på ett möte med de europeiska ländernas nationella olympiska kommittéer i höstas.
– Exakt vad det testet kommer att leda till, det är inte alls klart. Det finns ingen app som har rullats ut till oss. Det finns ingen dialog med oss nationella olympiska kommittéer om att det här är något som vi skulle efterfråga som ett första steg.
SOK:s generalsekreterare fortsätter:
– Det finns så klart en förhoppning om att AI på sikt ska underlätta att hitta talanger inom sport. Vad en talang nu är.
– Vi på SOK har inte några diskussioner om att vi önskar en app där vi skulle kunna filma ungdomar. Det kan vara ett prioriterat spår för andra länder med andra förutsättningar och önskemål.
– Men inte från vårt håll. Då har vi andra prioriteringsområden.
Läs mer:
AI ska skydda OS-stjärnorna mot näthatet – tusentals konton skannas i realtid
Nya SOK-direktören om sommarens uttagningskritik: ”En tragedi”
