Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Max Hjelm skriver på Dagens Nyheters ledarsida (30/3) att jag avfärdat Lagrådets expertis. Det stämmer inte.
I Lagrådet sitter Sveriges främsta jurister, och deras synpunkter av juridisk-teknisk art har jag stor respekt för. Men rådet är inte experter inom kriminologi.
Det jag problematiserat är kategoriska påståenden med hänvisning till kriminologisk forskning. Till exempel går det inte att baserat på forskning om amerikanska ungdomsfängelser dra slutsatser om effekterna av den ambitiösa omsorg som den svenska Kriminalvården planerar för.
Om expertis ska sökas gällande effekten av skärpta straff är det mer relevant att lyssna till Brottsförebyggande rådet. Och gällande samhällsskydd, som är ett viktigt skäl till straffskärpningar, har Brottsförebyggande rådet konstaterat: ”Det finns en samstämmighet i forskningen om att frihetsberövanden har en inkapaciteringseffekt…”
Hjelm skriver vidare att vi ”är på väg att få en ’känslokrati’, där politik baseras på vilka åtgärder som känns bra i stället för på vilka som fungerar”. Jag vill tvärtom hävda att regeringens politik präglas av en förflyttning från känslostyrning och idealism, mot empiri och realism.
Straff fyller också en funktion i att skipa rättvisa och ge brottsoffer upprättelse.
Samtidigt bortser Hjelm, liksom Lagrådet, från något grundläggande i sammanhanget. Straffrätt har inte bara ett instrumentellt syfte; att minska brottsligheten i samhället. Straff fyller också en funktion i att skipa rättvisa och ge brottsoffer upprättelse. Vad som är rättvist är dock en subjektiv fråga.
Lagrådets granskningar är otvivelaktigt värdefulla som ett led i arbetet med att ta fram lagstiftningsprodukter. En diskussion om rådets slutsatser ska dock inte tolkas som någon ambition att ”riva ned strukturer”. Ingen företrädare för riksdagspartierna har ifrågasatt Lagrådet som institution.
Alla som värnar Lagrådet bör dock ta fasta på vad justitieminister Sven Romanus skrev 1979, när rådets uppgifter preciserades i regeringsformen (1978/79:195 s. 48): ”Jag vill särskilt understryka vikten av att Lagrådet iakttar den största återhållsamhet när det gäller sakfrågor av politisk natur. /…/ För att Lagrådet skall kunna fylla sin uppgift måste förtroendet för dess neutralitet i politiska frågor vara orubbat.”
Läs mer:
Max Hjelm: Det finns en anledning till att Tidösfären inte lyssnar på kritiken




