Larmet om brand i byggnad började tjuta i Fredrik Engbergs mobil en sommardag när han var i sitt garage hemma i Strångsjö, söder om Katrineholm.
På fyra minuter hade han slängt på sig sin jacka, plockat med sig sin utrustning och tagit sig till platsen. Där hade två halmbalar under en altantrappa fattat eld, efter att mannen som bor i huset hade bränt ogräs med en ogräsklippare.
– När jag kommer dit ser jag hans ben sticka fram under trappen. Han försöker ta bort halmbalarna med en kratta, men ju mer han försökte desto mer började det brinna. Så jag drog ut honom och tömde min brandsläckare, säger Fredrik Engberg.
– Precis då kommer två andra civila insatspersoner och hjälper till. Räddningstjänsten kommer kanske tio, tolv minuter efter oss. Jag tror inte att mannen hade klarat av röken om han legat där en minut till.
48-åringen jobbar till vardags som grävmaskinist men sedan åtta år tillbaka engagerar han sig också ideellt som civil insatsperson, cip.
– Jag fastnade direkt för att jag vill hjälpa folk.
Funktionen med frivilliga som utbildas och bistår räddningstjänsten på olycksplatser har funnits sedan tidigt 2010-tal, men under andra namn. I Medelpad används till exempel benämningen förstärkt medmänniska.
I uppdraget ingår att rycka ut på larm från SOS. Fredrik Engberg är samordnare för Strångsjös cip-grupp med tio frivilliga.
– Vi har järnkoll på terrängen runt omkring, var folk bor, vilka genvägar som finns och kan hjälpa räddningstjänsten att hitta, säger han.
Eliot Lundby Wieslander är nationell samordnare för civila insatspersoner vid Brandskyddsföreningen.
– I dag har ett 20-tal av 135 räddningstjänster cip. Vi jobbar på att det ska finnas över hela Sverige, säger han.
Målet är 75 000 civila insatspersoner till 2030, vilket motsvarar en procent av den vuxna befolkningen i Sverige.
Eliot Lundby Wieslander menar att viljan att engagera sig är hög.
– Det ser jag både i enkäter där man mäter försvarsvilja, men också anmälningarna till att bli cip. Vi har över 1 000 som hittills registrerat sig de senaste månaderna, säger han.
Många vet däremot inte hur de ska hjälpa till, menar han. Men under en tolv timmar lång utbildning på räddningstjänsterna lärs allt från riskanalys till första hjälpen och att stoppa blödningar ut. Civila insatspersoner får även den utrustning som behövs.
Förutom i glesbygd har funktionen visat sig vara väldigt effektiv i områden med socioekonomiska utmaningar, berättar Eliot Lundby Wieslander.
– Det finns ingen som är mer motiverad att lära sig stoppa blödningar från kniv och pistolskott som mammorna där.
Det enda som krävs för att bli civil insatsperson är att man är minst 18 år och talar svenska.
Fakta.Brandskyddsföreningen
● Brandskyddsföreningen är en allmännyttig ideell organisation som funnits i över 100 år och har som vision att uppnå ett brandsäkert och hållbart samhälle.
● Med hjälp av forskning tar organisationen fram normer och regelverk för ett bra brandskydd, som sedan ligger till grund för brandsäkra lösningar i bland annat bostadshus och inom industrin.
● Samtliga räddningstjänster i Sverige och många företag och myndigheter är medlemmar i Brandskyddsföreningen.
Källa: Brandskyddsföreningen
Nu jobbar Brandskyddsföreningen med att varje räddningstjänst ska ha samma cip-utbildning, för att till exempel den som är utbildad i Dalarna ska kunna bistå med hjälp även i Sörmland. Tillsammans med SOS Alarm tas även ett bättre system fram, där insatspersonerna får larm baserat på var de befinner sig i stunden i stället för att bara få larm från sin hemort.
Men för att fortsätta utveckla funktionen behövs finansiering från bland annat näringslivet, poängterar Eliot Lundby Wieslander.
Han menar att de civila insatspersonerna i förlängningen blir rustade för samhällskriser och krig.
– När jag gör de olika insatserna och tar hand om någon som skadat sig i en trafikolycka så kommer jag vara bättre på att ta hand om någon ifall det skulle bli krig.
