Utredarna tittade på hur etablerade ungdomarna var på arbetsmarknaden tre år efter gymnasieexamen. Då hade 68 procent av dem som gått yrkesprogram i kommunala skolor en etablerad ställning, jämfört med 56 procent av dem som gått på friskolor.
– Vi har i uppgift att utvärdera utbildningar genom att följa upp etableringen efter utbildning för att se om det går lika bra för olika elever, för att se om utbildningarna leder det de ska, säger Christina Sandström som är enhetschef på Skolverket.
Tanken är att de högskoleförberedande programmen ska leda till högskolestudier och yrkesprogrammen ska leda till att ungdomarna får ett jobb.
Förra året gjorde Skolverket och UKÄ en liknande undersökning som visade att de som gått friskolor inte klarade att slutföra studierna och ta examen i samma utsträckning som de elever som gått kommunala skolor.
Det finns även forskningsstudier som visar liknande resultat.
En tolkning var att elever på friskolor fick högre betyg för lägre prestationer, vilket gjorde att de kom in, men sedan inte klarade att slutföra utbildningarna.
I den här rapporten har Skolverket tittat på måttet ”etableringsstatus” för dem som gått yrkesprogram.
Det handlar inte om hur många som fått jobb i största allmänhet, utan hur etablerade ungdomarna har lyckats bli på arbetsmarknaden tre år efter examen.
Det räcker inte med ett vanligt sommarjobb, menar Christina Sandström.
– De ska inte ha varit arbetslösa och de ska ha kommit upp i en årsinkomst på minst 230 000 kronor, fortsätter hon.
Utredarna kan inte säga säkert varför det går sämre för friskoleelever.
En förklaring skulle kunna vara att det går fler elever med utländsk bakgrund på friskolor, de har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden, menar Christina Sandström.
– Men det kan inte förklara hela skillnaden. Vad det ytterligare är som spelar roll har vi inte lyckats hitta, säger hon.
Tanken när de nuvarande yrkesprogrammen utformades var att arbetsgivaren inte skulle behöva titta på vad eleverna hade läst för olika delar.
– Det ska räcka med att veta att de tagit examen, då ska man kunna lita på att de har lärt sig rätt saker. Men när vi nu tittar på de som tagit examen så ser vi att det ändå spelar roll om de gått på fristående eller kommunal skola, säger Christina Sandström.
Skillnaden mellan hur etablerade ungdomar lyckats bli var störst för de som tagit examen från industritekniska programmet samt el- och energiprogrammet.
– Det är lättare att se skillnaden mellan de som gått dessa program eftersom de är så stora och har så många elever, säger Christina Sandström.
Andelen med en etablerad ställning som gått dessa program på skolor med kommunal huvudman var 79 respektive 76 procent.
Det kan jämföras med de som har tagit samma examen på friskolor, där bara 61 respektive 59 procent var etablerade på arbetsmarknaden tre år senare.
En något högre andel av dem hade dock gått vidare till högskolan eller andra studier, 11 procent, jämfört med 8 procent av dem som gått för en kommunal huvudman.
Läs mer: Friskoleelever klarar högskolan sämre än kommunala elever




