Just nu förhandlas det febrilt på utbildningsdepartementet där Liberalerna förbereder fler än tio genomgripande reformer på skolans område.
Och det är inte vilka reformer som helst.
– De kommer förändra grundstrukturerna för det svenska skolsystemet för lång tid framåt, säger Andreas Mörck som är förbundsdirektör för Almega utbildning och företräder friskolebranschen.
– Under mina snart 30 år i skolans värld har aldrig har varit med om ett lika stort skifte, säger han.
Förändringsarbetet kommer att ta fokus från undervisningen och försvåra för lärare, skolledare och elever många år framåt, menar Andreas Mörck.
Att friskolebranschens företrädare biter på naglarna är inte konstigt. Framför allt fruktar de lagändringar som ska stoppa ägarna från att plocka ut vinst, till exempel om deras skolor har brister eller om de vill ta emot statsbidrag.
För Liberalerna är vinstbegränsningarna en av de viktigaste reformerna och något de gick till val på.
Samtidigt som de andra Tidöpartierna inte är lika entusiastiska.
Josefin Malmqvist, utbildningspolitisk talesperson, försäkrar att Moderaterna står bakom den skrivning som finns i Tidöavtalet om vinstuttagsbegränsningar vid kvalitetsbrister.
– Men förslagen i utredningen går i delar längre än det vi tidigare har sagt. Så där får vi helt enkelt återkomma till vilka av de delarna som kommer att genomföras, säger Josefin Malmqvist.
Sverigedemokraterna tycker att vinstbegränsningen bara ska gälla skolor som har tydliga kvalitetsbrister.
– Om reglerna utformas för hårt så kan det leda till att friskolor slås ut, vilket skulle medföra att valfriheten minskar för eleverna, säger partiets skolpolitiska talesperson Patrick Reslow.
På frågan om propositionen kommer att läggas fram för omröstning i riksdagen under denna mandatperiod, svarar Liberalernas utbildningsminister Simona Mohamsson ”ja”.
Regeringen har redan avsatt pengar för att utredningens förslag ska genomföras redan nästa år, påpekar hon.
– Vi kommer att lägga något på bordet men vi får återkomma om detaljerna och exakt när. Det svåraste brukar vara att komma överens om pengarna, vilket vi lyckats med här, säger Simona Mohamsson.
Det skapade stor oro hos friskolorna när hon nyligen gjorde ett utspel om att Liberalerna vill fasa ut aktiebolagen och vinstintresset helt och hållet ur den svenska skolan.
Det är ett beslut som partistyrelsen tagit och som Simona Mohamsson hoppas att resten av partiet ska ta beslut om på landsmötet.
På frågan om hon är beredd att samarbeta med Socialdemokraterna, som driver samma linje, svarar hon tydligt nej.
Hon vill söka stöd i Tidösamarbetet. Trots att intresset hos de andra Tidöpartierna är svalt.
– Det är inte ett förslag som Moderaterna stödjer och det har inget stöd i Tidösamarbetet, säger Josefin Malmqvist till DN.
När intresset är så svalt hos de andra Tidöpartierna, varför vänder ni er inte till Socialdemokraterna?
– För att vi har visat att vi kan få igenom vår politik inom ramen för Tidösamarbetet, säger Simona Mohamsson och tar exemplet att Liberalerna har fått med sig de andra om att starta en utredning om att förbjuda utländska aktörer att äga svenska skolor.
Andreas Mörck är starkt kritisk till utspelet om att förbjuda aktiebolag driva skolor.
– Jag är på riktigt djupt oroad, säger han och syftar på att regeringen håller på att förhandla fram lagändringar som kommer att drabba Almegas medlemmar hårt.
– Att då parallellt med det, innan propositionerna är färdigförhandlade, slänga ur sig att man vill förbjuda aktiebolag, utan att ha en tydlig plan för hur det skulle gå till, är ansvarslöst, säger han.
Andreas Mörck tror inte att svensk skola kommer att mäkta med att genomföra den stora reformvågen som kommer.
Friskolornas andra stora orosmoln gäller offentlighetsprincipen. Liberalerna förhandlar just nu om att den bör införas fullt ut även för friskolorna. Medan M och SD förespråkar en mildare variant med en ”insynsprincip” som även står inskriven i Tidöavtalet.
– Det är ingen hemlighet att Tidöpartierna står en bit från varandra i den här frågan. Men jag är trygg med att vi lyckas leverera något i Liberalernas riktning, säger Simona Mohamsson.
Simona Mohamsson räknar med att det kommer en lagrådsremiss inom kort och att en proposition ska läggas fram innan mandatperiodens slut.
Andreas Mörck varnar för att offentlighetsprincipen skulle slå hårt mot mindre skolor där en enda person kan vara både skolchef, rektor och vaktmästare.
– De måste få undantag, annars är jag rädd att små friskolor tvingas att lägga ned, säger han.
Även Sverigedemokraterna ser problem med offentlighetsprincipen, främst med motiveringen att den är anpassad för myndigheter.
– Den avgörande frågan är hur den ska anpassas till bolag som lyder under aktiebolagslagen. Vi vill inte att man ska hamna i tvister med ett osäkert rättsläge. Därför har vi sagt att en insynsprincip är klarare. Men det diskuteras fram och tillbaka just nu, säger Patrick Reslow.
Reformen med lägre skolpeng till friskolorna har skjutits fram på obestämd tid.
– Tyvärr levererade inte utredningen på direktiven, säger Josefin Malmqvist.
Utredningen landade i att det skulle göras ett schablonavdrag på 6 procent för friskolorna.
– Men det träffar inte rätt eftersom kostnaderna varierar så mycket över tid och mellan olika delar av landet, säger Josefin Malmqvist.
Den andra genomgripande reformen som skjutits på framtiden är den om att göra skolvalet obligatoriskt, för att inte bara en liten klick elever ska välja och hamna i samma skolor.
Även här handlar det om en alltför hög arbetsbelastning, enligt Josefin Malmqvist.
– Men det finns ett utredningsdirektiv som vi hoppas ska kunna besluta om snart, säger hon.
