• Äpplen: Ett äpple om dagen sägs hålla doktorn borta, men kan även komma med en kemikaliecocktail på köpet. I europeiska mätningar har 19 procent av äpplena multipla rester av bekämpningsmedel. Även i svenska tester innehåller 16 procent av äpplena en cocktail av fem eller fler bekämpningsmedel.
● Päron: Äpplets nära släkting är ännu mer påverkad av kemikaliecocktails. I europeiska mätningar har denna vardagsfrukt flera olika kemikalierester i 65 procent av fallen. Myndigheterna har som mest hittat upp till 14 olika bekämpningsmedel i ett och samma päron, odlat inom EU.
● Jordgubbar: Konventionellt odlade jordgubbar bär ofta på spår från en rad olika kemikalier. I europeiska stickprov har myndigheterna som mest hittat 15 olika bekämpningsmedel i ett enskilt prov.
● Vindruvor: Färska vindruvor är ofta kraftigt besprutade och hör till de frukter som oftast bär på kemikaliecocktails. I europeiska stickprov innehåller 78 procent av druvorna spår av flera olika bekämpningsmedel samtidigt och 4,3 procent av druvorna har olagligt höga halter.
● Russin: Även torkade vindruvor innehåller ofta många olika kemikalier, delvis för att ett paket kan innehålla druvor från många odlare. I europeiska mätningar pekas russin ut som en av de bearbetade produkter som har flest multipla rester. I svenska mätningar har man hittat upp till 29 olika ämnen i ett och samma russinprov.
● Citrusfrukter: Apelsiner, citroner och mandariner besprutas ofta med flera olika svampmedel efter skörden för att förhindra mögelangrepp och förbättra hållbarheten under lagring. Resterna sitter till största delen på skalet. I europeiska mätningar har citrusfrukter ofta multipla rester, och i svenska granskningar har 59 procent av alla småcitrusfrukter (mandariner, klementiner och satsumas) burit på en cocktail av fem eller fler bekämpningsmedel.
● Exotiska frukter: Passionsfrukt, drakfrukt och granatäpple hör till de frukter som oftast bryter mot de juridiska gränsvärdena i europeiska granskningar. Granatäpplen sticker ut med lagöverträdelser i över 29 procent av proverna, och passionsfrukt i nära 17 procent.
● Tomater: Denna populära vardagsfrukt innehåller ofta flera rester. I europeiska stickprov har myndigheterna uppmätt 16 olika bekämpningsmedel i en och samma tomat. I Sverige använder tomatodlarna i regel biologiska odlingsmetoder i stället för kemiska bekämpningsmedel, enligt branschorganisationen Odlarna.
● Paprika och chili: Kryddor och grönsaker i paprikasläktet bär ofta på många rester. Exempelvis har myndigheterna hittat 17 olika bekämpningsmedel i en och samma färska paprika (odlad i Turkiet). Var tionde undersökt färsk chilipeppar överskrider de lagliga gränsvärdena i europeiska mätningar.
• Grönkål: Den trendiga grönsaken är ett sorgebarn vad gäller otillåtna kemikalier. I de senaste europeiska mätningarna bryter drygt 15 procent av den konventionellt odlade grönkålen mot de lagliga gränsvärdena. Myndigheterna har bland annat hittat det numera förbjudna insektsmedlet klorpyrifos i kålen.
● Ris: Importerat ris från länder utanför EU sticker ut i statistiken över olagliga halter. I svenska kontroller har andelen överträdelser legat på uppemot 20 procent för enskilda år, och råris har legat på över 5 procent lagöverträdelser i europeiska mätningar.
● Torkade bönor: En annan basvara som utmärker sig med olagligt höga halter är torkade bönor. I europeiska granskningar är det den basprodukt som har den högsta andelen lagöverträdelser, med närmare 7 procent. Förutom insektsmedlet klorpyrifos är det ofta ogräsmedlet glyfosat och svampmedlet fosetyl som överskrider de lagliga gränserna i bönorna.
● Vinblad: Även inlagda vinblad sticker ut med höga nivåer av lagöverträdelser, vissa år runt 40–50 procent i europeiska mätningar. Import från bland annat Turkiet och Egypten lyfts ofta fram som problemområden.
* Undrar du över de animaliska livsmedlen? Enligt Livsmedelsverket är det mycket ovanligt med rester av bekämpningsmedel i kött, mjölk och ägg.
Fakta.Så har DN gjort listan
● Listan är sammanställd utifrån den europeiska livsmedelsmyndigheten Efsas senaste årliga granskningar av tiotusentals livsmedelsprover på den europeiska marknaden åren 2022–2024 (mätningarna görs under en treårscykel), samt svenska Livsmedelsverkets motsvarande kontroller åren 2019–2023.
● För att ge en samlad bild av kemikalieexponeringen baseras urvalet i listan på två olika riskfaktorer som slagits ihop:
1) de frukter och grönsaker där myndigheterna uppmäter högst andel prover med många bekämpningsmedel samtidigt (så kallade multipla resthalter eller ”cocktaileffekter”)
2) de grödor som oftast bryter mot lagen genom att överstiga de juridiska gränsvärdena.
Källor: Efsa och Livsmedelsverket
Läs mer:
Hur ska man tänka kring besprutade frukter och grönsaker?
