Efter månader av sporadiska attacker och skärmytslingar med allt kortare mellanrum har läget i norra Etiopien nu blivit så allvarligt att alla inblandade parter är överens om en sak: Kriget har brutit ut på nytt, fyra år efter att den förra konflikten avslutades i Tigray.
– Vi är i ett tillstånd av fullskaligt krig nu, säger Amanuel Assefa, vicepresident i rebellgruppen TPLF, enligt AFP.
TPLF är en politisk och militär rörelse med bas i den nordliga Tigrayprovinsen i Etiopien. Under många år dominerade TPLF hela landets politik, men de drog sig tillbaka och konsoliderade sin makt till hemprovinsen i samband med att premiärminister Abiy Ahmed trädde in på den politiska arenan och började reformera politiken i Addis Abeba.
Oenigheter kring hur Etiopien ska styras eskalerade till krig under hösten 2020 och först två år senare kunde parterna enas om ett tillfälligt avtal som undertecknades i Pretoria i Sydafrika. Hundratusentals civila tros ha dött till följd av striderna under detta krig, som nu tycks vara tillbaka.
På onsdagen tog TPLF kontroll över flygplatsen i provinshuvudstaden Mekelle och samtliga flygningar ställdes in från huvudstaden Addis Abeba, samtidigt som den federala armén inledde en motoffensiv. Även de mindre flygplatserna i Axum och Shire ska ha tagits över av rebellerna. Enligt TPLF ska deras motståndare ha använt såväl infanteri som drönare och mekaniserade förband under striderna.
I Tigray befinner sig redan 750 000 personer på flykt sedan det förra kriget, och ytterligare flyktingströmmar är att vänta om striderna fortsätter med samma intensitet. Nu växer oron bland hjälporganisationerna.
– Generalsekreteraren uppmanar alla parter att utöva maximal återhållsamhet och omedelbart arbeta för en nedtrappning, skydda civila och garantera säker och obehindrad tillgång för humanitära partners för att nå nödställda, säger FN-chefen Antonio Guterres talesperson i ett uttalande.
Fredspristagaren Abiy Ahmed, som är premiärminister i Etiopien sedan 2018, fick under det förra kriget stöd av eritreanska regeringstrupper som anföll Tigray norrifrån, samt av paramilitära grupper i den angränsande provinsen Amhara som pressade TPLF från väster. Båda dessa bundsförvanter har nu bytt sida och vänt sig mot Abiy.
Veckans upptrappning i Tigray följer på förra helgens besked om att sju rebellgrupper i olika delar av Etiopien nu har bildat en koalition med mål att störta Abiys regering. Det var en liknande koalition som för 35 år sedan fick den fruktade Derg-juntan på fall.
Billene Seyoum, som är talesperson för Abiy, säger enligt Reuters att alliansen inte varit någon hemlighet och anklagar Eritrea för att backa rebellerna ekonomiskt.
Frågan är om rebellerna även får militärt stöd av Eritrea. Under det förra kriget kunde DN bevittna på plats hur tusentals eritreanska soldater deltog i striderna i Tigray där de anklagades för omfattande övergrepp mot civilbefolkningen.
Det har förekommit rykten under den senaste tiden om att eritreanska styrkor redan ska ha synts i Tigray, men detta har inte bekräftats. Eritrea var motparten i det avtal med Etiopien som ledde till att Abiy tilldelades Nobels fredspris 2019. Men relationen mellan de två länderna har nu nått sin lägsta nivå sedan det förödande kriget 1998–2000.
Fakta.TPLF
● TPLF, en rörelse med bas i Tigrayprovinsen, var tidigare den dominerande kraften i en bredare koalition som styrde Etiopien genom så kallad etnisk federalism. I detta arrangemang, som påminde om upplägget i forna Jugoslavien, styrdes varje provins av olika etniskt baserade rörelser. Missnöje med TPLF:s dominans ledde till protester och TPLF retirerade till hemprovinsen Tigray i norr.
● Efter att Abiy Ahmed utsetts till ny premiärminister 2018, började han avveckla federalismen och skapa en mer centralt styrd stat, vilket ledde till slitningar med TPLF. Fullt krig bröt ut 2020 och det varade i två år.
Läs mer:
Erik Esbjörnsson: Först Nobelpris – nu på randen till storkrig
Jättedamm i Nilen invigs trots hot, bråk och intriger
