Cyril Ramaphosa hyllas i hemlandet för att han hanterade en nästan omöjlig situation under mötet med Donald Trump i Vita huset. Det inledande samtalet gick lugnt till, men sedan bad Trump om att ljuset skulle släckas och hans medarbetare spelade då upp en video som skulle stärka Trumps tes om att ett folkmord på vita äger rum i Sydafrika. Sedan följde en stormig diskussion där Trump öste ur sig en rad lögner och halvsanningar. Här är fyra av dem:
1. ”Det finns en massgrav för vita mordoffer i Sydafrika”
På filmen som spelades upp – men som inte sågs i tv-sändningarna – ska en massgrav med tusen vita kors ha visats och en högst förvånad Ramaphosa frågade var detta skulle vara. New York Times korrespondent i Johannesburg var på plats i Ovala rummet och kände igen korsen från en manifestation i provinsen KwaZulu-Natal för fem år sedan. Korsen sattes upp som symbol för vita mordoffer i hela landet men togs bort efter bara ett par dagar.
Trump hade även med sig en bunt utskrivna artiklar från amerikanska högersajter och brittiska tabloider. En av dessa artiklar hade en bild som skulle visa en färsk grav i Sydafrika, men enligt Reuters är denna bild från strider i Kongo-Kinshasa i februari. Det finns alltså inga massgravar i Sydafrika.
2. ”Det pågår ett folkmord mot vita sydafrikaner”
Påståendet om ett folkmord på vita sydafrikaner har upprepats många gånger av Trump. Sydafrika är ett våldsamt land. Det beror på flera sekel av kolonialt förtryck som kulminerade under apartheideran då statligt sanktionerat våld mot svarta var en del av vardagen. Sharpevillemassakern 1961 skördade minst 91 människoliv. Femton år senare dödades minst 176 barn under Sowetorevolten. Under 1980-talet dödades över 12 000 personer i en våldsspiral som startades när apartheidregimen tränat och beväpnat Inkatharörelsen för att så split i den svarta majoritetsbefolkningen.
Efter apartheidsystemets avveckling halverades antalet mord per capita i Sydafrika. Men det våldsamma arvet kommer att ta generationer att bli kvitt. År 2023 utfördes 27 000 mord i landet.
Men enligt den senaste större studien, av The Lancet för nio år sedan, är vita kraftigt underrepresenterade i mordstatistiken. Då var 2,7 procent av mordoffren i landet vita, som utgjorde 8 procent av befolkningen.
3. ”Svarta ledare i maktposition driver på agget mot vita”
I videon hördes en rad citat från den vänsterradikala politikern Julius Malema som leder partiet EFF, samt från Jacob Zuma, den tidigare presidenten och ANC-ledaren som nu startat det egna partiet MK Party.
I videon talade Zuma om att ta över vitas mark och Malema sjöng den gamla kampsången ”Skjut boern” som var vanlig under kampen mot apartheid på 1980-talet.
Redan 2011 dömdes Julius Malema, som då var ledare för ANC:s ungdomsförbund, till böter för att ha sjungit låten. Detta blev en bidragande orsak till att han året därpå uteslöts ur ANC. Han har fortsatt att sjunga låten, bland annat vid ett valmöte där DN närvarade på scenen bredvid Malema i Johannesburg-förorten Ivory Park 2014.
Malema och Zuma har under det senaste året varit påtagligt tysta i den politiska debatten, efter att ANC i fjol bildade en bred koalition med totalt 11 partier. Syftet med koalitionen var att isolera EFF och MK och det handlar alltså inte om ”män med makt” – för de saknar inflytande över politiken.
4. ”Sydafrikas regering vill konfiskera vita bönders mark”
Trump hävdade att vita bönders mark är på väg att konfiskeras utan kompensation. Detta missförstånd bygger troligtvis på den uppdaterade landlagen som ratificerades av Ramaphosa den 23 januari.
Lagen har sitt ursprung i påtryckningar från den politiska vänstern som blivit otålig med den långsamma omfördelningen av mark i Sydafrika. Men lagen har drivits igenom av den nya samlingsregeringen som inkluderar både det traditionellt vita oppositionspartiet DA och det mindre ultrakonservativa partiet FF som har sitt största stöd bland vita farmare. De två vänsterradikala partierna EFF och MK har inte haft något inflytande.
Regeringen vill inte konfiskera böndernas mark utan ersättning. I grannlandet Zimbabwe har sydafrikaner kunnat se vad som då kan hända med ekonomin – den skulle kollapsa.
I stället handlar det primärt om ersättningsnivån som ändrats vid expropriering. Nu ska inte längre säljaren av marken få sätta sitt eget pris, utan kompensationen ska vara ”rättvis” och avgöras av domstol. Främst handlar det om övergivna fastigheter och mark i städer som regeringen lättare vill kunna ta över. Skyddet av den individuella äganderätten har i praktiken stärkts med den nya lagen när den nu förankrats tydligare i konstitutionen.
