Marabou, Tesla, Shein, Labubu och Coca-cola, listan kan göras lång för den som vill bojkotta varumärken som kopplas till något politiskt känsligt land.

Majoriteten av alla kvinnor och män i alla åldrar från 18 till 79 år har det senaste året bojkottat varor som kommer från länder som Ryssland, Kina, Israel och USA. Det handlar om över fyra miljoner svenskar. Det visar en ny undersökning som opinionsföretaget Opinion har gjort åt jämförelsesajten Prisjakt.

– Främst är det väl i matbutiken där man kollar ursprungsland. Och så skiter man i att köpa det om det kommer från typ Israel eller Ryssland, säger Arvid Engman.

Vad är skälet till det?

– Jag känner att jag inte kan stötta med pengar till de länderna, med tanke på militära angrepp och brott mot mänskligheten.

Flest är det som bojkottar varor med koppling till Ryssland, men den amerikanska presidenten verkar också få runt två miljoner svenska konsumenter att hålla i plånboken. Två av dem är Anders Geber och Liz Hahne Geber från Stockholm.

– Vi försöker bojkotta choklad. Vi är inte så glada i Ryssland just nu, jag tycker inte de har skött sig riktigt bra faktiskt. Vi köper choklad från Finland i stället. Sen får man lite dåliga vibbar från USA också, säger Anders Geber och fortsätter:

– Den där Trumpen är lite oberäknelig. Jag går inte och köper en amerikansk bil i alla fall.

Tror ni att det hjälper att bojkotta?

– Man hoppas ju. Men tittar man på alla EU-sanktioner som införts så verkar det ju inte hjälpa. De får ju in sina varor ändå på ett eller annat sätt. Så det är väl tveksamt men man kan ju ha lite ideal, säger Liz Hahne Geber.

Det tycks vara just stockholmare som är mest benägna att haka på bojkottningar. Ungefär var femte person kommer från Stockholm, enligt undersökningen.

– Stockholmare kanske är mer medvetna eller vad det nu kan bero på, säger Arvid Engman.

Bengt Holmqvist som är på Stockholmsbesök från Trelleborg, har samma bild.

– Jag har sett mycket mer politiska budskap här uppe i Stockholm kopplat till Palestina, Israel och sånt. Medan i Skåne är vi lite mer som danskar kan man säga.

Men det är inte alla som väljer bort varor av politiska skäl. Matilda Lång Ekdahl har precis köpt en Labubudocka på Hötorget.

– Jag vet inte vilka länder som jag ska bojkotta och inte.

Hon håller upp påsen med den fluffiga lilla monsterdockan.

– Den här köper jag till mina syskon bara för att det är så populärt med Labubu och Lafufu och allt vad det nu heter.

Natalie Quentas handlar visserligen inte från kinesiska klädsajter som Shein och Temu, men av lite andra skäl än rent politiska.

– Det känns som dålig kvalitet. Får man säga så?

Enligt varumärkesexperten Eva Ossiansson vid Göteborgs universitet, får bojkotter sällan någon vidare politisk effekt.

– Det finns egentligen inte speciellt många bra exempel där det har fungerat så bra. Så frågan är vad är det för effekt vi är ute efter, och vem vi vill skada?

För att det ska få ekonomiska konsekvenser behöver många gemensamt bojkotta en viss specifik produkt under längre tid. Men det finns också risk att bojkotten slår fel, säger hon.

– Vi orkar oftast inte hålla ut så länge om frågan inte aktualiseras på nytt. Oftast blir det snarare enskilda mindre producenter som får ta smällen. Så det är inte helt enkelt med bojkotter.

I stället handlar det snarare om en symbolisk imagefråga för konsumenterna.

– Det kan få oss att må lite bättre för att vi känner oss delaktiga i en fråga och tar ställning. Du gör ju dina egna kloka val utefter vad du vill stå för som individ. Och vad de företagen du väljer att handla ifrån står för i de frågor som är viktiga för dig.

Tidigare studier visar dock att konsumenterna tycker att det är viktigt att företag ska välja sida i kontroversiella frågor. Varumärken vill inte förknippas med de som konsumenterna betraktar som bovländer.

– Det blir en statusgrej som till exempel en bil vi väljer att köpa och huruvida det passar oss och vår identitet. Att vi inte vill associeras med vissa varumärken.

Eva Ossiansson menar samtidigt att det praktiskt taget är omöjligt att undvika att pengar i något delled går till ett land som Kina eller USA, oavsett vad man köper.

– Det är en djungel för konsumenter att navigera mellan företag och varumärken eftersom de ofta ingår i stora globala koncerner.

Fakta.Så är studien gjord

Frågan som är ställd: Har du under det senaste året bojkottat varor eller producenter med ursprung eller koppling till något av följande länder?

Undersökningen har genomförts bland en landsrepresentativ webbpanel. Minst 1 000 personer har valts ut från panelen och satts samman till ett urval som speglar den svenska befolkningen när det gäller ålder, kön och geografisk bostadsort. Datan viktas för att säkerställa representativitet.

Källa: Prisjakt/opinionsföretaget Opinion

Share.
Exit mobile version