Trumps opinionssiffror har varit svajiga på sistone, och enligt USA-kännarna Dag Blanck och Jan Hallenberg vore det konstigt om presidenten inte fruktar mellanårsvalet den 3 november.
I dag har Republikanerna majoritet i kongressens två kammare – representanthuset och senaten. Om samma parti kontrollerar både Vita huset och kongressen får presidenten oftast igenom sina lagförslag.
Senaten är generellt mer stabil och svårare att förändra, medan det är vanligt att den sittande presidentens parti förlorar majoriteten i representanthuset. Med sina 218 platser har Republikanerna i dag en knapp majoritet – jämfört med Demokraternas 214 och tre vakanta stolar. Demokraterna har dessutom haft medvind under extravalen – senast i Texas delstatssenat – och 14 av Republikanernas platser i representanthuset riskerar att förloras i valet, enligt oberoende institutet Cook Political Report.
Fakta.Amerikanska mellanårsval
● Mellanårsvalet den 3 november 2026 avgör vilket parti som får majoritet i kongressens två kammare. Valet påverkar presidentens möjlighet att driva sin politik, då det är kongressen som antar federala lagar.
● Samtliga 435 ledamöter i representanthuset väljs vartannat år, under mellanårsval och presidentval. Senaten har sex år långa mandatperioder, där 35 av 100 platser tillsätts under årets mellanårsval.
● Oavsett utfall i mellanårsvalet kan presidenten alltid utföra exekutiva order – som inte kräver stöd i kongressen. Dessa presidentorder får däremot inte strida mot gällande lag, och kan begränsas eller upphävas genom ny lagstiftning.
Om Demokraterna tar tillbaka representanthuset blir det svårare för presidenten att få igenom sin politik. I värsta fall kan det leda till ett politiskt stillestånd – där kongressen förkastar presidentens lagförslag.
Här är fyra frågor som Trump försöker påverka innan ett eventuellt maktskifte blir verklighet:
Valen
Trump har upprepat sitt felaktiga påstående att presidentvalet 2020 – som vanns av demokraten Joe Biden – inte gick rätt till. Under sitt tal i Davos sade han att valet var riggat, och att ”personer” kommer att åtalas för sin inblandning.
I januari berättade Trump för New York Times att han ångrade att han inte beordrade nationalgardet att beslagta röstmaskiner efter valet 2020. Trump har även uppgett att han vill förbjuda poströster inför mellanårsvalet, då han hävdat att de leder till valfusk.
Trumps försök att på olika sätt påverka valen går emot regelverket, då det är delstaterna som styr sin egen valprocedur. Enligt Jan Hallenberg, associerad seniorforskare på Utrikespolitiska institutet, måste det råda extrema förhållanden i delstaterna innan presidenten har rätt att lägga sig i.
– Men det är en sak som han kommer fortsätta att hålla på med nu innan mellanårsvalet. Förmodligen för att kunna säga att valutgången i vissa delstater är fusk på något sätt, säger Jan Hallenberg.
ICE-insatser
Invandring har varit en viktig fråga under Trumps andra mandatperiod. Han har sagt att minst en miljon migranter ska utvisas från USA inom loppet av ett år och gett immigrationsmyndigheten ICE en rekordbudget.
Den måste godkännas av representanthuset och en sådan rekordbudget hade aldrig gått igenom om Demokraterna hade haft majoritet i kongressen, enligt Hallenberg och Blanck.
Det är dock inte säkert att Trump kommer att stå pall med sin strama immigrationspolitik de närmaste månaderna. De intensifierade ICE-insatserna har lett till kritik och protester. Särskilt efter att federala agenter sköt ihjäl Renee Good och Alex Pretti inom loppet av två veckor.
– Många amerikaner delar hans oro för invandring och tycker att man borde göra något åt invandringsfrågan, men det sätt som det har gjorts på har skadat honom. Det är inga valvinnande åtgärder att skicka in de här polisstyrkorna så brutalt, och han har behövt backa, säger Dag Blanck.
Utnämningar av domare
Utnämningar till domstolar, myndigheter och andra nyckelpositioner måste gå igenom senaten. Enligt Jan Hallenberg är två äldre domare i USA:s Högsta domstol i Trumps blickfång inför mellanårsvalet. Det är Samuel Alito, 75, och Clarence Thomas, 77, som båda nominerades av den republikanske presidenten George W Bush.
– Det är möjligt att de här domarna, i samråd med senaten, avgår i sommar. Om de gör det så är det ett tecken på att Republikanerna tror att de kommer att förlora senatsvalet, för då får de mindre möjlighet att driva igenom de domare de vill ha, säger Jan Hallenberg.
Utrikespolitiken
Under sin andra mandatperiod har Trump agerat fredsmäklare i flera internationella konflikter, och påstått att han har avslutat åtta krig. I januari tillfångatog USA den venezuelanske presidenten Nicolás Maduro och på sistone har Trump riktat blicken mot den iranska regimen.
– En av sakerna som han vill gå till historien med är att han har störtat flera regimer, som han tycker att han har gjort i Venezuela nu. Och det är viktigt för honom att få till både inför mellanårsvalet och inför 2029 när han avgår, säger Jan Hallenberg.
Om Trumps senaste anspråk på Grönland landar i ett avtal kan det fördraget behöva godkännas av senaten. Men enligt Dag Blanck finns det inget som tyder på att Trump stressat fram att köpa Grönland av rädsla att tappa kongressen.
– Det viktiga för Trump nu är att han håller sig stark i det Republikanska partiet, då han säkert vill ha ett finger med i spelet när det kommer till att utse sin efterträdare. Men om kongressen svänger har han alltid presidentorderna att luta sig mot, säger Dag Blanck.
Läs mer:
Det här är USA:s migrationspolis ICE
Lågt stöd för Trump – men kärnväljarna sviker inte
