Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Filosofen Johan Pehrson påstod famöst att man säger en sak innan valet, något annat efter. Numera hinner man inte ens rösta innan röda linjer blir gröna. Fredagens kram mellan Simona Mohamsson och Jimmie Åkesson är redan politisk historia. Mohamssons insats i söndagens ”Agenda” likaså, efter att partiledaren gjorde allt hon kunde för att inte svara på en enda fråga.

Tidningar och flöden har, sedan Liberalerna välkomnade Sverigedemokraterna in i regeringsvärmen, fyllts av indignerade partikamrater. Det är nästan rörande. Hallå? Vad trodde ni? Liberalerna har redan administrerat sverigedemokratisk politik i snart en mandatperiod? Att Mohamsson för bara några månader sedan återigen utlovat att SD inte ska få ministerposter, betyder ingenting. Det här är en regering som gjort skamlösheten till sitt signum inte bara genom den bedrivna politiken, utan också genom att konsekvent säga en sak tills man säger en annan.

Ta det här med Hitleräpplena. Nyligen dömdes en man i ett uppmärksammat mål, bland annat för att ha skickat äpplen med påmålade Hitleransikten till migrationsminister Johan Forssell. Pikant nog visade det sig att samme Forssell ägnat sig åt liknande aktiviteter. Som Muf-ordförande skickade han 2004 ett avsågat, fejkat hästhuvud till ordföranden för fackförbundet Byggnads.

Till TV4 sa Forssell att hästhuvud och äpplen inte går att jämföra. Och så var det med det. Ungefär som historien kring hans sons engagemang i nazistiska Aktivklubb. Företrädare för samma regering som vill kasta barn i fängelse, slog bakut över rapporteringen kring Forssell junior och kritiserade alla som använde barn i politiskt syfte. Statsminister Kristersson menade att grabben hamnat i ”dåligt sällskap”, som om han blivit påkommen med att snatta i kiosken. Sedan gick alla bara vidare.

Efter snart fyra år med Tidöavtal är det tydligt att högern innehar formuleringsprivilegiet i svensk politisk debatt. Det är antagligen därför som organisationer som Aktivklubb kan frodas – de delar ju exempelvis tankefiguren om folkutbyte med regeringsunderlagets största parti. Det är antagligen därför som hästhuvuden blir en sak, äpplen något annat.

Mohamsson och Åkesson förenades i en kram. Och så gick ännu en vecka i skamlöshetens Sverige.

Läs fler texter av Gabriel Zetterström.

Share.
Exit mobile version