Efter sju sorger och åtta bedrövelser längs med vägen bjöd Trafikverket under helgen som gick in allmänheten till en ”exklusiv förhandstitt” i den blivande pendeltågstunneln Västlänkens station Centralen och stationsbyggnaden ovanpå.
Det som visas upp ligger under jord intill Göteborgs befintliga centralstation och ska från 13 december i år fungera som så kallad säckstation där tågen får vända i väntan på att stationerna Haga och Korsvägen står klara i december 2030.
Utöver fyra års försening har, som DN skrivit tidigare, budgeten spruckit rejält. Förutom att regeringen nyligen gav besked om att staten skickar in 7,6 miljarder för att hålla byggarbetet igång bedömde regeringen att minst tio miljarder ytterligare måste fram.
Vid sidan om tvisten mellan staten, Göteborgs stad och regionen om vem som ska ta den notan pågår processen i Göteborgs tingsrätt mellan Trafikverket och det NCC-ledda konsortiet WLC om förseningen och fördyringen av den drygt tre kilometer långa Korsvägen-etappen.
I beskedet att slänga ut konsortiet skrev Trafikverket att deras granskning visade på ”systematiska brister och felaktigheter” och efter att ”inte fått rimliga svar, kan Trafikverket konstatera att förtroendet är förbrukat”. Trafikverket skickade in en stämning till Göteborgs tingsrätt på omkring 1,35 miljarder.
Nu har WLC/NCC skickat in sitt specificerade motkrav. Det uppgår till ”i vart fall 2,2 miljarder kronor” och i handlingarna läggs stor vikt vid vad som sades under en helt annan rättegång.
Den fördes från 2017 och fyra år framåt i tingsrätten där det stora konsultbolaget ÅF, numera Afry, hade stämt Trafikverket för att myndigheten inte ville betala fullt ut för arbetet med att ta fram det så kallade förfrågningsunderlaget för Västlänken.
ÅF hade uppdraget att ta fram information om, till exempel, kvalitet på berggrund, lagren av lera och vattenflöden för att entreprenörer skulle kunna räkna på vilka anbud de ville lämna in.
Det här var i en tid då det nya ”stoppa Västlänkenpartiet” Demokraterna, lett av Martin Wannholt, hade bildats med målet att ta plats i fullmäktige i Göteborg i valet året därpå. ”Första spadtaget” för Västlänken togs 30 maj 2018, ett kvartal före valet.
I tingsrättens dom i tvisten mellan ÅF och Trafikverket skrev man:
”Trafikverket var pressade tidsmässigt. Det var även politiskt mycket känsligt. Trafikverket fick lov att se till att entreprenörer kom på plats och sedan ordna det så bra det gick. Situationen var speciell. Det kan nämnas att det fanns nybildade politiska partier vars enda agenda var att Västlänken skulle stoppas.”
Detta avsnitt i den numera fem år gamla domen har alltså det NCC-ledda konsortiet nu skickat till Göteborgs tingsrätt som ett centralt bevis.
”Trafikverket vägrade att ta sitt ansvar i relation till WLC trots full vetskap om bristerna i förfrågningsunderlaget. Detta är särskilt tydligt i ljuset av de uttalanden som Trafikverket gjorde i processen” mot ÅF, hävdar advokaterna.
De pekar även på ett sju år gammalt yttrande från Trafikverket i domstolen där det står: ”Att Trafikverket använt ett bristfälligt material att handla upp på har skapat stort merarbete för Trafikverket och för de entreprenörer som avgivit anbud”.
I en kommentar till DN säger Trafikverket att de analyserar svaromålet, men också att de ”redan nu kan konstatera att det innehåller ett flertal felaktigheter.”
Trafikverket medger visserligen att ”det har funnits brister i ÅF/Afry:s arbete” med projekteringen av bergtunnlar. Men att trots dessa brister kunde Trafikverket ”i allt väsentligt med annan projektör leverera projekteringshandlingar i tid för att inte påverka WLC:s bergproduktion”.
Därför menar Trafikverket att ”påståendet om att det är det är bergprojekteringen som orsakat problemen i entreprenaden är felaktigt.”
Det är snarare i de delar som konsortiet självt skött projekteringen som de största förseningarna och fördyringarna uppstått, anser Trafikverket.
Trafikverket skriver också att de står fast vid sitt miljardkrav i tingsrätten och avslutar: ”Vi som statlig beställare har ett ansvar att agera när vi bedömer att avtalade skyldigheter inte har uppfyllts för att skydda skattemedel”.
Fakta.Detta är Västlänken
2009 kom staten, Göteborgs stad, region Västra Götaland och region Halland överens om det så kallade Västsvenska paketet om olika trafikåtgärder för, i det årets prisnivå, 34 miljarder kronor.
Det enskilt största projektet var den 6,6 kilometer långa pendeltågstunneln Västlänken med tre underjordiska stationer.
Budgeten för tunneln sattes till 20 miljarder och halva finansieringen skulle komma från staten, den andra halvan tas lokalt/regionalt, i huvudsak från trängselskatter.
Meningen var att Västlänken i sin helhet skulle invigas 13 december i år, men nu blir det enbart en av stationerna, Centralen, som då står klar för trafik.
Källa: DN, Trafikverket, Västsvenska paketet
