De brutala skjutningarna på krogar och restauranger genererar svarta rubriker – särskilt när personer som inte är involverade i gängkonflikter blir drabbade. De kriminellas närvaro i krogmiljön innebär maffialiknande verksamhet runtom i Sverige, enligt flera experter: Krögare blir misshandlade, hotade och pressade på pengar.
Fredrik Gårdare, tidigare chef för polisens gängenhet, känner väl igen fenomenet från tiden som polis i Stockholm och berättar att nätverkskriminella har flera syften med sin närvaro i krogmiljön.
– Det är deras sällskapsyta, där man kan mingla och tjäna pengar. Du ska visa att du har en fin bil som står utanför, har fina kläder och kan bjuda flott på drinkar, men också att försöka ställa in sig hos rätt personer högre upp i hierarkierna, säger han.
Krogarna kan även ge en ekonomisk inkomst för gängen. I likhet med hur krögare i maffiafilmer pressas på beskyddarpengar hotas svenska krögare och tvingas betala betydande summor för att slippa trakasserier, hot och misshandel.
– Jag har träffat flertalet restaurangägare som har ett helvete. De har sin lokal och det är jättelätt att den blir utsatt. Det kan lätt gå några rutor och det kan lätt kastas in en molotovcocktail. De har ett elände, säger Fredrik Gårdare.
Är det främst ett problem i förorten eller gäller det mer generellt?
– I storstäder gäller det generellt, skulle jag säga. Stockholm har sett detta hela tiden jag har jobbat sedan början av 90-talet. Däremot är det en lite annorlunda bild i förorterna. Där är alla företagare drabbade, och inte bara restaurangerna, säger han.
Bilden av omfattande utpressningsverksamhet runtom i Sverige får stöd av kriminologen och statsvetaren Ardavan Khoshnood.
– Vi vet att det här är väldigt utbrett. Det påverkar alltifrån större till mindre krogar och är ett stort problem. Men mörkertalet är enormt stort, säger han.
Ardavan Khoshnood berättar att det inte finns mycket forskning på området, men hänvisar till en rapport som Brottsförebyggande rådet släppte 2012.
– Den visade en gigantisk ökning när det gällde utpressningsförsök, men det gäller ju de som har vågat anmäla. Mörkertalet är stort och den siffran finns ju inte, säger han.
Fakta.Brås forskning
I rapporten ”Otillåten påverkan mot företag” från 2012 beskriver Brottsförebyggande rådet, Brå, utpressning som ”en brottslighet med systemhotande inslag som uppenbarligen är på frammarsch”.
Totalt 86 personer intervjuades och 171 anmälningar analyserades i arbetet med rapporten.
Några av slutsatserna i rapporten:
* Merparten av företagen som utsattes för utpressning var små eller medelstora.
* Vissa intervjuade företagare drabbades av så kallad beskyddarverksamhet. För dem som började betala för denna typ av beskydd fanns sedan ”risk för utökad utsatthet”.
Utpressningen sker vanligen enligt följande steg:
1. Kartläggning
2. Kravet framförs
3. Betalningspåminnelser
En föreslagen strategi till företagare är att polisanmäla utpressning direkt. Om man betalar utpressare är risken ”stor för nya krav”, och risken för våld ökar samtidigt.
Källa: Brå
Anledningen till det stora mörkertalet är risken för efterverkningar om man berättar för polisen och myndigheterna.
– Man vet att om det blir en anmälan så blir det ett förhör, och så kanske någon blir gripen. Händer det så fattar gänget kanske inte initialt vem det är som har golat, enligt deras terminologi. Men efter ett par veckor kommer det fram. Och då kommer hämnden, säger han.
Även om det saknas forskning lyckades Kristina Zampoukos, docent i kulturgeografi vid Mittuniversitetet, få inblick i fenomenet – trots att hon egentligen undersökte en annan fråga.
I forskningsprojektet ”Bara en bagatell – eller?” som inleddes 2019 skulle hon och kollegan Katja Gillander Gådin, professor i folkhälsovetenskap, undersöka sexuella och rasistiska trakasserier i hotell- och restaurangbranschen. Men i de 45 intervjuerna framkom att kriminella nätverk verkar ha en påtaglig inverkan på verksamheten.
– Vi har pratat med alla möjliga personer i olika delar av landet. Det är i Stockholm, Göteborg, Malmö, Sundsvall, Östersund. Det här verkar vara ett växande problem överallt, säger Kristina Zampoukos.
De kriminellas verksamhet rörde allt från drogförsäljning, prostitution och olika typer av hotfulla beteenden mot personalen på hotell och restauranger – beteenden som företagen på olika sätt är tvungna att förhålla sig till.
– Det är ungefär en tredjedel som spontant uttrycker att det har blivit mer påtagligt under senare år och något man måste förhålla sig till. De kriminellas närvaro var ett hot i sig, säger Kristina Zampoukos.
I intervjuerna berättade också en ordningsvakt om de kriminellas parallella rättssystem. I de fall en gängkriminell på något sätt känner sig kränkt eller förnedrad av en ordningsvakt kan konsekvensen bli en sorts uppgörelse med det aktuella nätverket.
– Det yttersta ”botemedlet” var då att sitta ner med någon i ledningen för det kriminella gänget och så fick man ta en bot för det man hade gjort. Då kunde det vara allt från reda pengar till att faktiskt bli misshandlad. Men det är extremfallen, säger Kristina Zampoukos.
Fenomenet är inte nytt, berättar Fredrik Gårdare, som berättar att lösningen på problemet bland annat kräver poliser med specialistkunskaper i ämnet.
– Dels handlar det om att trygga de utsatta och dels agera för att få bort gärningsmännen. Det viktiga är att jobba med ett team som jobbar offensivt, både med att trygga utsatta och familjen och släkten, men också att hitta och agera mot gärningspersonen väldigt fort. Åtminstone att göra det så jobbigt för gängen att begå fler brott och de avstår, säger han.
