På linoleumgolvet ligger en plastarm med teaterblod rinnandes ur ett skotthål.
Deltagarna på kursen verkar dra sig från tanken att trycka in ett finger i hålet, men vid en allvarlig blödning kan det vara exakt rätt sak att göra.
I de flesta fallen är det en civil person som är först på plats efter en skjutning eller sprängning. Responstiden för blåljuspersonal i Stockholm är vanligtvis lite under en kvart, i allvarliga fall kan en människa förblöda inom två till tre minuter.
En sådan händelse fick Per Plüschke, som var med och grundade Gatans förband, själv bevittna.
– Jag var på min lokala pizzeria när jag hörde en serie höga smällar på torget. När jag tittade ut såg jag en person som låg där, säger han.
Han sprang ut och försökte stoppa personen från att förblöda, samtidigt som panik och förtvivlan spred sig bland människorna runt omkring honom. Dagen efter samlades boende i området för en minnesstund.
Vänner till skjutna personen kände igen Pär från gårdagen.
– Jag frågade om jag kunde få ordna en utbildning för dem. Det var för ofta som vi hamnade vid den här minnesplatsen, säger han.
Så startades projektet Gatans förband. I dag, tre år senare, har de utbildat över 300 personer i att stoppa blödningar. Och kunskaperna blir inte mindre viktiga – under början av 2025 har det skett ett 30-tal sprängningar.
– Jag bor i Skarpnäck och har barnbarn i Farsta. Här händer det väldigt mycket, så det känns nyttigt att lära sig det här, säger Gunnel Arvidson Nilsson som deltar på kursen.
I skuggan av det kriminella våldet har behovet av den här kunskapen blivit mer uppmärksammad, förklarar Carl-Oscar Jonson, adjungerad biträdande professor i experimentell katastrofmedicin.
På katastrofmedicinskt centrum i Linköping har han varit med och tagit fram en utbildning i att stoppa blödningar, där bland annat instruktörer i Gatans förband har blivit upplärda.
– Det här är någonting som oroar människor och då vill man bygga en egen handlingsberedskap. Så att man vet hur man ska agera i en sån här situation, säger han.
Carl-Oscar Jonsons förhoppning är att det ska finnas en bred kompetens i samhället, liknande den kunskap som finns om hjärt- och lungräddning. Även om blödningsskador associeras med våldsdåd, vill han poängtera att det är en viktig kunskap för andra tillfällen, som bilolyckor eller skador på arbetsplatsen.
– Man vill att tillräckligt många har den här kunskapen, så att var det än inträffar, vet den som är närmast vad som ska göras.
Deltagarna vrider och vänder på scenarion under övningarna.
Vem ska prioriteras om flera är skadade? Hur gör man om personen ligger skadad i dike? Ska man använda samma teknik om en hel kroppsdel är borta?
Det ligger ett allvar i luften. Även om de inte hoppas det, verkar deltagarna medvetna om att de här kunskaperna kan komma att användas i skarpt läge.
– Vi märker av att det finns en oro bland våra grannar och många uttrycker en känsla av maktlöshet. Då tänker vi att det är värt att erbjuda ett sätt att gå samman och omvandla maktlösheten till handlingskraft, säger Pär Plüschke.
Gunnel Arvidson Nilsson håller med.
– Det här borde nästan alla gå på. Det här skapar känslan att det åtminstone finns någonting som vi kan göra.
Fakta.Så ska agera du vid en okontrollerad blödning
● Se dig omkring när du tar dig fram till platsen. Är det säkert att befinnas sig dig där? Ring 112 eller be en i närheten att göra det.
● Känn igenom kroppen och leta rätt på blödningskällan. Tryck direkt på eller tamponera såret fram till att ambulans är på plats.
● Om du inte får kontroll över en blödning som är på benet eller armen – bind någonting runt för att strypa blodtillförseln. Använd en torniquet om en sådan finns tillgänglig.
● Risken att smittas genom blodet är liten så länge man själv inte har några skador eller sår som blodet kan komma i kontakt med.
Läs mer:
MSB-chefen vill lära svenskarna att stoppa blödningar
Här är alla sprängdåd – 32 explosioner på 28 dagar
