Familjens lägenhet i stadsdelen al-Zaiton i Gaza stad är 110 kvadratmeter stor, med tre sovrum och ett vardagsrum. Den ligger högst upp i släktens trevåningshus som stod klart för femton år sedan, strax innan Halla Jadallah, 36, och Ahmad Karso, 46, gifte sig.

Huset blev till stora delar förstört redan i början av Gazakriget 2023, då Halla, Ahmad och deras tre små barn tvingades fly. Under 2024 förflyttade sig familjen flera gånger mellan centrala och södra Gaza.

Först i början av 2025 kunde de återvända till Gaza stad, när vapenvilan mellan Israel och Hamas trädde i kraft. Men vapenstilleståndet blev kortvarigt och familjen tvingades återigen fly under Israels markoffensiv i somras. De levde i tält under förödmjukande omständigheter.

– Som djur. Jag är fortfarande sjuk av kylan som trängde in i tältet tidigt på morgonarna, säger Halla på telefon till DN.

Nu, efter vapenvilan, har Halla och hennes familj fått återvända till sitt hem – bara för att finna det till stora delar demolerat. Taket i två rum hade genomborrats av raketer. Flera väggar var spruckna, köket är helt förstört, möblerna är skadade och allt var täckt av spillror och damm.

– Jag var inte ledsen alls. Jag var mycket tacksam över att lägenheten inte hade totalförstörts, säger hon och jämför med de hundratals sönderbombade hus hon såg längs vägen när hon reste hem.

Att få ordning i hemmet var ingen enkel uppgift. Arbetet krävde insatser från hela familjen.

Ahmad tog bort tunga rasmassor och hämtade hem vatten. Barnen Yazan, 14, Zeina, 12, och Adam, 4, bar sten och grus i små hinkar medan Halla städade golven och torkade bort dammet.

Familjen lever, liksom alla i Gaza stad, utan fungerande samhällstjänster. Elen är helt borta och vattnet når knappt till de övre våningarna. I kvarteret Asfoula där deras lägenhet ligger har invånarna grävt i marken för att nå vattenrören och ansluta tillfälliga kranar som de turas om att använda för att fylla sina behållare.

– Många familjer har inga män som klarar det tunga arbetet, berättar Hallas svåger Hussein Abdel Jawad som arbetar som fotograf.

Han fortsätter:

– I dag kan man inte be någon om hjälp för alla är upptagna med sin egen katastrof. Därför tvingas vi betala för stöd.

Halla Jadallahs familj lät ett av rummen i lägenheten stå orört för att det skulle användas som tillfälligt kök. De senaste dagarna har de fortsatt att äta konserver eftersom Halla är sjuk och inte klarar av matlagning över öppen eld.

– Det finns varken vatten eller el i lägenheten. Fönstren och dörrarna är antingen borta eller sitter knappt fast. Jag oroar mig för hur det ska bli till vintern, säger Halla Jadallah.

Men efter två dagars städande började lägenheten i alla fall se lite bättre ut. Den liknar knappast det hem den en gång var, men det handlar om prioriteringar, menar Halla.

– Jag känner mig som en människa igen – och det är väldigt skönt.

I barnrummet står nu barnens blåa och rosa sängar, dekorerade med bilder av Musse Pigg och röda hjärtan. Barnen blev överlyckliga när de efter flykten såg att deras gosedjur överlevt kriget. De sprang fram, kramade och pussade dem.

Halla har också kvar sina röda sammetssoffor och matbordet som hon prutade ned till ett bra pris.

– Det är en påminnelse om vad vi en gång hade, säger Halla.

Share.
Exit mobile version